Döm om min förvåning när morsan dök upp igen… ja det är nu inte min egen mor som finns i sin himmel utan Rare Earth ”Ma” som sitter på sin gunghäst.

Visserligen levde min morsa då, när jag hade denna platta i min ägo, tillsammans med mig och lillsyrran Catharina samt lillebror Claes på svängiga Signalgatan i Visborgsstaden!

Mor gillade musik i form av äkta dansband på stadshotellet – vi gillade pop och rock som fick snurra i skritt (!) på vinylspelaren.

Redan på den tiden (slutet 60 – början 1970-talet) tyckte jag/vi ibland mer om de fantastiska fantasifulla skivomslagen än själva musiken som vissa grupper släppte utan vare sig frenesi eller fantasi.

Det var och är ju rena konstverken och du attraherades av själva bilden i bra synligt greppvänligt format.

Just MA här kom ut 1972 och det finns en låt som heter just så som är 17 minuter lång och en historia om en annan morsa som uppfostrade sina barn på sitt sätt.

Attraherad just av omslaget så fick lillasyster C för sig att börja måla ! Eller var det en beställning av en krävande storebror!? Hon gillade ju dessutom själv att rida, så why not!?

Hon gjorde i alla fall denna oljemålning i sköna grälla färger. Syrran tyckte väl att det svart/vita omslaget ej gjorde rättvisa åt rultigheten!?

 Nu ler jag åter gott åt hennes ”konsthästtalang” och bilden får mig i riktigt gott gung!

Hoppla MA!

Ha det så skönt på din fortsatt stilfulla ridtur!