Hej och varmt välkomna till Rakt Över Country-Joe and the Fisks psykedeliaskola lektion nummer 1212399APa.

Idag ska vi prata om ”rest-of-the-world-psykedelia”.

Oj, svårt… inte mycket att hänga i granen… typ inga skivor alls att tipsa om… men varför? Jo, tänk er följande:

Beatlarna, Pink Floydarna, Holliesarna, Rolling Stenarna och de andra festade alla på samma sätt och på samma platser omkring innan 67.

Grateful Deadarna, Jefferson Airplanesen och Moby Graparna gjorde detsamma i Frisco. Byrdsianerna, West Coast Pop Experimental Bandarna och Doorsarna likaså i L.A. Oundvikligt att de sålunda därpå gav ut plattor runt mitten av 67 och strax därefter vilka samtliga lät som om de var inspirerade av samma sak/samma upplevelser.

Kort sagt, alla coola band/artister från L.A., Frisco och London gav 1967 ut en psykedeliaplatta helt enkelt för att de var psykedeliserade. Snabbt sprider sig trenderna i grannskapen, lite längre tid tar det för periferin. Skivbolagen pressade plattor för glatta livet och exporterade sedan dessa till alla far off places of the world including Sverige.

Tonårssvennebananerna och alla andra far off-bananer lyssnade storögt, försökte anförskaffa slikt stuff som inspirerat Lennon och de andra men gick bet då sånt som LSD vid den här tidpunkten (det vill säga ungefär ett halvår efter det att att Beatlarna och de andra gett ut sin ”psykedelia”) inte längre var särskilt lätt att få tag i ens för Frisco-banden.

Med andra ord, alla i hela far-off-världen ville i slutet av 67 göra en psykedeliaplatta men ingen (i princip) kunde få tag i något av det som inspirerat deras inspirationskällor att göra en riktigt psykedelisk psykedeliaplatta. Skivbolagen fortsatte dock, fått blodad tand, och exporterade i ännu snabbare takt ut de nya proggressiva tongångarna vilket medförde att de bonnläppar som precis lärt sig Sgt. Pepper och bestämt sig för att göra sin egen Pepper, nu också fick en jävla King Crimson- eller Jethro Tull-platta i knät.

Hu, ingen vill bli uppfattad som bakom flötet och det senaste är alltid bäst (enligt västerländsk tradition), så mycket bra lysergiskt gick säkert förlorat här? Därför, mina damer och herrar, finns det väldigt lite av bra så kallad ”rest of the world-psychedelia”. Vissa undantag finns dock:

I slutet av 68 gav holländska Group 1850 ut albumet ”Agemo’s Trip To Mother Earth”.

En fantastisk platta vilken om än ganska irriterande så till vida att den faktiskt stundtals är ganska over the top. Skivomslaget är i 3D och hittar du ett original med 3D–glasögon och allt får du betala flera tusen.

Coop Records…

…ska se ifall Missing Vinyls faksimilutgåva fortfarande går att få tag i. För er som gillar ”Agemo’s” men som tycker att de kunde gått lite längre finns ”Woorden”, men denna är så in i baljan over the top att den är svår att uppskatta på annat sätt än som tidsdokument.

Debutplattan med svenska Mecki Mark Men…

…står uppenbarligen i stor skuld till de segare aspekterna av ”Are You Experienced?” men fan vad bra den är.

Otroligt egentligen att lilla Sverige kunde klämma fram något sånt här – skulle varit extrem till och med i en Frisco-kontext! Stefan Dimle på Mellotronen kommer enligt säkra källor att försöka ge ut denna igen på vinyl inom kort. Ett svenskt original kostar skjortan, men ett amerikanskt original på Limelight får du ganska billigt.

Israeliska the Churchills

gjorde en bra psychplatta innan de blev tråkiga hårdrockare under namnet Jericho. Innehåller allt man förväntar sig från en psychklassiker. Ett original kostar lika mycket som en större ö-grupp, men en massa bootlegs finns. Sådana kan dock inte Coop Records ta in.

Mexikanska Kaleidoscope är bäst i genren rest of the world-psykedelia!

Denna platta har allt: dåliga ljudeffekter, dement fuzz, dementa texter, högenergiskt driv, allt! Coop Records ska se ifall Shadoks-utgåvan fortfarande finns tillhanda för ett original kostar nog mer än hela Mexiko!?

Ni kanske nu undrar över varför undertecknad inte inkluderat exempelvis Can, Amon Düül II, Pan & Regaliz,Traffic Sound, etcetera? De är ju alla väldigt psykedeliska band?! Jo, förvisso psykedeliska men inte psykedelistiska och sålunda inget som kan benämnas som psykedelia. Har inte heller inkluderat Motions ”Impressions of Wonderful” då denna är helt psykedelistisk och knappt det minsta psykedelisk. Hoppas begreppen börjar klarna.

Till rest of the world-psychedelia äter man ägghalvor med kaviar på.

Martin Antikrist-ensson!