Om sten är en riklig naturprodukt i Småland så är väl definitivt trä i form av täta skogar en annan. Här bor också en del mitt i skogen och de röda husen med vita knutar ger ju små livs – och andningshål mitt i det gröna!
Visserligen är skogen numera rätt så tämjd av människan och kanske inte så vild som för 100 år sedan – men tät och rikligt mängd finns den i tack vare nyplanteringar på mark där avhuggning tidigare har skett.
Då tänker jag mest på barrskog och vissa av tallarna var verkligen fint ansade och växte riktigt rakt och fint.
Hon var vacker, han var stolt, rak i ryggen som en fura
Det var sommar det var glädje och de skrattade och sjöngNa na na na na na na na na na na nana na na na na na na na na na na na na na na na na na na
Men visst finns det lövskog också… berodde ju på vilken skogsväg vi valde!
Raka furor är kanske inget trä du eldar upp, även om du bli uppeldad av den i den vackra svenska sommaren och gärna gnolar på ovanstående Lasse Berghagen sång!
Andra spillbitar av olika slags trä duger till värmeeldning och när jag tittar i en vedbod…
… så fylls jag plötsligt av Emil hyss!
För grömmande unge!
Ja Emils far skulle nog skrika så det ekade i alla Smålands skogar när jag med ett enda slag lyckades fälla heeeela snickar – eller veboa!
Bäst att ta båten ut i nån av alla de små vackra sjöarna som också finns gott om att ro, fiska eller plaska runt i där mitt i all skog!
Ja ett annorlunda äventyr blir det här i det fina landskapet – mycket känsla av att tiden ibland står helt still eller ter sig som ett fint lantligt vykort från förr.
Eller som i ett annat avsnitt ur en Astrid Lindgren bok... mer om det nästa gång… bara nu Emils Pappa Anton lugnar ner sig lite!
Filmintro från SFs arkiv – övriga foton: Glada Gotland