Hej och välkomna till Rakt Över Country-Joe and the Fisk lektion
4
Idag ska vi passande nog prata om Easter Everywhere – häng med!
Tidigare har vi pratat om begreppet psykedelisk. Idag ska vi ställa detta mot begreppet psykedelistisk:
Easter Everywhere är kanske historiens mest psykedeliska platta!? Psykedelisk så till vida att den helt inspirerats av LSD, helt framförs under påverkan av LSD, och helt skapades/skrevs uteslutande med syftet att predika om den enda sanna frälsningen, den som framförallt Tommy Hall menade fanns inneboende i LSD.
Skivan floppade dock, och världen blev inte frälst , och alla i Elevators blev knäppa på kuppen och stackars Stacy Sutherland blev inte bara knäpp utan också knäppt av fru Sutherland, R.I.P. Stacy (Austins svar på Kenny Håkansson är han för övrigt, rent gitarrtekniskt alltså).
Vad som är extra intressant med Easter, utifrån ett konst/musikhistoriskt perspektiv, är det faktum att den lyckas vara världens mest psykedeliska platta utan att vara det minsta (nästan) psykedelistisk.
Vad menas nu med detta?
Jo: till skillnad från andra mästerverk i undertecknads psykedeliakanon såsom Piper, Sgt. Pepper, Satanic Majesties, Sunshine Superman, After Bathing At Baxter’s etcetera, avsaknar Easter Everywhere nästan helt de/den klichéer/attribut/stilförstärkande kosmetik som undertecknad valt att kalla för psykedelistik.
- Inga sitarer,
- inga baklängesgitarrer,
- knappt några effekter,
- ingen mellotron,
- ingen Moog-maskin,
- inga fingercymbaler,
- ingen tabla
- och bandet bar inga kaftaner,
- inga små konstiga glasögon,
- inga påfågelfjädrar
- inget slikt alls…
- …bara brallor, skjorta och strumpar.
Nä, Easter är ren rå lysergisk proto-punkig energi utan image, utan smink, utan mode. Som Peppers diametrala motsats utan att för den sakens skull nedvärdera Pepper. Om Pepper och Piper är varsin trendig drink, är Easter en snaps flygbränsle. Easter är en headbutt in the temple (översätt det ni), Easter är bäst!
Happy Easter Everywhere på er! Easter Everywhere är psykedelia för alla er som har svårt för de mesigare/kletigare aspekterna av genren – som en headbutt in the temple, inget för diggare av brittiska Nirvana.
Om ni gillar Easter måste ni se till att skaffa labelkompisarna Golden Dawns enda platta Power Plant. Den är nästan lika bra fast inte lika viktigt (öh).
Till Easter äter man kokt skrei med äggsås. Hårt rökt sik från Lickershamns Rökeri skulle också passa fint.
Trevlig resa, säkerhet ombord.
Martin Antikrist-ensson!