Signalgatan 4G hände mycket mysigt och även mystiskt både bland grannar och i det egna pojkrummet … till exempel med jobbiga småsyskon att hålla reda eller pli på förstås. (1965 – 1972)

Som när brorsan kom in med en stor padda som han hittat på Södra Hällarna – den skulle det tävlas hopp med, bland grannkompisarnas mindre grodor och tuff träning startade direkt. Högsta hoppet gav status i kvarteret!

Men på den här besten var det inget  gung i gumpen – den totalvägrade att göra något som helst försök till hopp, helt hopplöst. Gillade väl inte musiken!?

Så Lill C ville tillsätta elchocker från strömskenan på min bilbana! Plågsamma djurförsök? Nja lite sköna 12-voltskittlingar bara. Hjälpte i alla fall icke, så en burk konserverad värme, het som bara den då fick öppnas… funkar, hör här!

Det spelades oj så mycket vinylplattor på den tiden i mitt musikmysiga poprum – nästan som revolution när Gunder Hägg plötsligt rusade in till allt annat snällt sött tillrättalagt som annars kunde serveras i skivform på den tiden.

Black Sabbath gjorde mig lomhörd några spår senare, men det är en annan paranoid historia.

Vänstervridet sa lillebror  om Gunder och tyckte storebror va dum!

Själv tyckte jag att jag var snäll för att han för huvud taget fick komma in i det hårt bevakade annars låsta och förseglade rummet. Han fick liksom böna och be om syskonkontakt… men själv längtade jag efter hon som skulle komma över mon och här kom han och störde!

Lägenheten där vi bodde på mellanvåningen på 4G var rätt så lyhörd och precis ovanpå mitt rum hade det nyinflyttade, ännu barnlösa, paret sitt kärleksnäste.

Ja först trodde jag han där uppe pucklade på sin dam för det var ett jäkla skrik och stönande vareviga afton efter jobbet. Men jag förstod när trappen började att belamras av barnvagn och senare små barnfötter att det var nog storken som landat där tungt tungt med väldiga täta dunsar. Flitig pilsk pippi.

Hon var i alla fall en riktigt snäll snygg Donna så jag klagade aldrig – dessutom var han nog grovarbetare så lilla klena Stor C fick kika blygt under lugg.

Under oss bodde en familj där det heller sällan var tyst. Om skolan ”förbjöd” svordomar så bjöds dom på rätt friskt här, rena högläsningen i det fulaste fulaste.

De stackars tre barnen som var tvungna att bo där och vi grannar fick stundtals höra saker så jag tror nog deras far var Hin Håle själv, dessutom full som fan för det mesta! Mera Brännvin, nej tack!

Dörren stod ofta på vid gavel till deras lägenhet och andra män kom och gick till deras mor, spännande som bara den, när man såg rätt in i deras sovrum och diverse främmande fula gubbrumpor gunga i takt, nej det var inte storken där och ej heller brevbäraren. Deras mor stavade nog dessvärre med h innan or.

Creedence fick gå på högst volym hjälpa till med vår ångest när vi förstod att detta var inget solsken utan en rätt så mörk måne över deras liv.

Själv var jag fortfarande rätt blyg men hade ju i alla fall lärt mig att med sticky fingers fingra på min egen gylf. Sugen på hon som kom över…

Då hände det som inte fick ske... fastnade med skinnet i dragkedjan, värre yyyyyl än både paret där uppe och dom där nere i djävulshålet – alla hörde nog vrålet över hela Visborgsstaden!

Ja hon som då äntligen kommit över mon flydde nu förfärad över fältet i riktigt rask riktning mot Pippi Huset!

Pinsamt, samt absolut mer ont än ont och nöden har ingen lag så jag fick jag be (skrika på) morsan att befria den lille mannen från metallen – det gjorde hon effektivt. Morsor är bra att ha! Zip!

Sist men inte minst lilla mysiga söta lillesyrran som ju var mycket mognare än både bror och jag tillsammans, varför blir tjejer så mycket klokare än oss sorkar!?

Dessutom med musikval från en film som hon sett på bio som gjorde oss att även vi fick upp ögonen att det finns en annan väg i livet att älska trots riktiga hemskheter.

Men en klar musikfavorit till oss alla tre, där vi faktiskt gemensamt kunde sitta och njuta i samma rum utan att kivas, eller i samma kapsel, känna oss upprymda och lätt sjunga med så hela markkontrollen kunde höra oss hjärtligt… det var tillsammans med Major Tom.

Tack så ♥ C & C & Bowie med så många flera för de så sköna musikaliska rymliga rymdresorna i 4G-livet. Nej den är ej försvunnen eller kraschad, pågår alltjämt, numera uppgraderad!

Foto: Glada Gotland