Blöt som en trasa i Mombasa

Jag har varit i hatten i Mombasa, inte bara det, jag var även blöt som en trasa. Solens strålar gav oss ständiga svettningar men på hotellet där vi var gäster så jobbade flink personal med glada leenden på för att serva oss och många fler gäster som om bara vi fanns men värmen inte fanns.

Inne förstås i lite AC eller åtminstone under några snurrande propellrar som vajade betänkligt där uppe i taket, men de spred ljumma säkra sommarvindar och tungan befann sig gärna nere i smaskigt kylda smootien gjord på pinfärska frukter.

Ute höll bland annat trädgårdsmästarna till i sina lustiga hattar och en sån hatt har jag nu som skyddade knoppen skönt och skuggade ögonen lite, ja mina nya solglasögon hade jag förstås redan suttit sönder med min bakre del, det som kallas klantarslet.

Hatten, som sitter högt upp på knoppsdel, långt från nämnda bakdel, görs av palmblad som naturligtvis fanns massor av på området vajande mot solen och stranden. De sköttes omsorgsfullt av bland andra Eric och Maurice som ibland även fick kila upp till palmtoppen för att kontrollerat hugga ned kokosnötterna så de inte skulle ramla ner och ge oss mer huvudvärk än alla gin & tonic som ständigt konsumerades i Cocobar, allt för att hålla vätskebalansen!

Nu skulle jag i alla fall få en egen personlig hatt, grön och färsk som bara den även om nu mitt huvud är allt annat än grönt och färskt så är det ju viktigt att skydda de få celler som irrar omkring däruppe!

Hattmakeriet sker spontant kring poolkanten i skuggan av en annan palm. Det är sju, eller var det åtta, olika moment som skall knåpas/flätas ihop men samma blad hela tiden och hela hattproceduren tar cirka 20 min.

Vi kollar med stora ögon på denna av naturen skickliga hattmakare Maurice som låter fingrarna forma huvudsaken och vi skrattar gott mellan momenten och är imponerade av tålamodet och skickligheten. Han avslöjar att det är tidigt i skolan han lagt grunden och sedan förbättrat färdigheten i jobbet med sitt andra trädgårdspyssel. Eric hjälper till att ta mått så den skall sitta perfekt.

Puh vi svettas som bara den när jag och mina resekamrater tittar på men vi kan svalka oss både i hälsobaren, där vi nu befinner oss, samt så kan jag direkt inviga hatten i poolen när den nu är klar. Glädjen är okonstlad och toppas med lite konstsim! Lyckliga bensprattel och hatten hänger med.

Nu här hemma ligger palmhatten på hyllan i väntan på att den svenska sommaren skall infinna sig – det blir om åtskilliga grader det. Den har börjat tappa den färska gröna färgen och har redan grånat något – men minnet av denna stund för att bli riktigt i hatten i Mombasa kommer aldrig att vissna.

Asante sana

PS: I hälsobaren serverades en än nyttigare gin & tonic med lite lime därtill, så det så