Nu när vi precis fått vrida fram klockan till den sköna tidperioden som vi kalla SOMMARTID så känns det ju befriande skönt att visarna visar sig så alerta även om min kropp kanske inte kommit igång riktigt än… sömntuta… men den vänjer sig gärna snabbt och kvällarna kan ju njutas mycket ljusare!
Nu är jag som tur en NU-tidsmänniska, alltså vill leva och fånga nuet. Lätt att säga – men det är här och nu jag vill vara även om jag kan ha diverse nostalgiska saker omkring mig – som läckra låter till exempel.
Och såååå läckra Cher sjunger om något som nog vi alla ibland vill – kanske inte skruva tillbaka klockan en futtig timma till vintertid, naj burrr, utan mer till någon varm känsla som vi vill uppleva igen fast vi kanske inte hann med.
Eller sudda ut något fult vi råkade säga – fast vi vet att de vackra orden fanns inom räckhåll men blev aldrig sagda eller kom fel ut… otur när du tänkte!
If I could turn back time
If I could find a way
I’d take back those words that hurt you
And you’d stay
If I could reach the stars
I’d give them all to you
Then you’d love me, love me
Like you used to doIf I could turn back time
Det kan ju också gälla mysiga människor omkring oss som gick bort för tidigt eller oväntat – vi vill ha kvar dem. Sitta hela livet med saknad går inte – vi måste alla se till att vi handlar och gör det rätta i nuet … även om ibland och ofta kärleken kan vänta tålmodigt…men säg nåt fint med ditt fina ♥ NU.
Minnen är förstås fint att ha och idag är det precis sju månader sedan jag var med och sa Adjö till Lena Bertholdsson – en tjej som spred så mycket glädje där i Visby innerstad som jag och många hade tur att då och då springa på i lekande livet.
”Here Comes The Sun” får påpassligt gälla på all övergångsställen idag i nuet, det är sköna steg över livets olika vägar som vi tar med sol i sinnet och Lenas vakna livsfilosofi i minnet:
Foto: Glada Gotland
– Man kommer aldrig undan.
Sist jag såg Beatlesbilden så stod det en underlig man på vespa och väntade vid övergångsstället. Herr Stuhre om jag minns rätt.