…Thomas Rosén…
….som börjar med att svara på en fråga som Glada Gotland inte har ställt!!
Jag blev spontant jätteglad när du frågade om jag ville göra den här intervjun och tackade ja på studs. Därefter funderade jag på hur jag skulle hantera detta och på vilket sätt delge information av både privat och företagsmässing karaktär.
Innan jag ens läst dina frågor gick jag i valet och kvalet ett par dagar och kom fram till att jag skall vara 100% ärlig och öppen med mina funderingar och erfarenheter. Fullt medveten om att långt ifrån allt kommer att gillas av alla.
Men jag är tillräckligt gammal och erfaren för att ta den ”risk” det innebär.Om någon till äventyrs har lust att läsa detta är det bara att hoppa över sånt som inte intresserar en. För jag gillar att skriva och det blir mycket text när jag får uttrycka mig oemotsagd.
Men alla som har synpunkter får gärna framföra dom på min privata mail thomasrosen@me.com
Här välkomnas åsikter oavsett om ni gillar det eller inte!
Du är tillbaka som egenföretagare i tryckeribranschen, ganska snabba (t)ryck inför detta beslutet?
Det gick blixtsnabbt, som alltid är det gäller mig, när tillfället väl kom. Men jag har hållit mig från eget företagande i fem år nu.
Vad heter firman nu och vad har du gjort i mellan perioden?
Firman heter: ThomasTryckare.se och efter Snabba Tryck har jag jobbat för några olika tryckerier främst iVisby som ju köpte Snabba Tryck.
Sen var jag pensionär i ett år men det räckte för mig och jag tror till och med hundarna var ganska trötta på att bli klappade hela tiden.
Fördelen var dock att min kära hustru, Christina, som fortfarande heltidsarbetar kunde komma hem till dukat bord varje dag till i dom flesta fall god och vällagad mat.
Vilket vad det avgörande steget för att du nu skulle så att säga ”börja om”?
Jag fick, som dom säger i filmer: ”Ett erbjudande jag inte kunde säga nej till!” vilket jag beskriver detaljerat i en senare fråga.
Du brukar var full av idéer när det gäller utsmyckning, är det kunderna som triggar igång dig?
Jag har rätt livlig fantasi och gott om egna idéer, gärna lite annorlunda och utmanande sådana. Det är ett av dom främsta skälen till att jag startade nytt företag. Att få hitta på och förverkliga saker helt på mitt eget lilla vis.
När det gäller uppdrag är kunderna inte alltid på min våglängd och jag får ofta backa in i mer traditionella fållor. (gäsp)
Berätta om ditt svåraste uppdrag – som du klarade med lite tur och stor skicklighet?
I så fall den största utmaningen som jag fortfarande inte fattar hur vi fick möjlighet till.
Det var på Snabba Tryck tiden, när den då för mig helt okände marknadschefen på Åhléns City i Stockholm ringde och ödmjukt frågade om vi var intresserade av att trycka åt dom.
Javisst självklart svarade jag. ” Bra vi kommer ner imorgon” sade han och det gjorde dom. Med sig hade han en assistent och en hel kasse med jobb som vi hade att göra med en bra tid.
Efter något års samarbete stod dom tillfälligt utan reklambyrå och vi fick då frågan igen om vi kunde genomföra hela kampanjer från idé till färdiga produkter. Självklart svarade jag utan att ha en aning om hur det skulle gå till.
Vi samarbetade då mycket med Oss reklambyrå och där jobbade Micke Andersson som innan varit många år på Snabba Tryck och han skall ha all kred för den konstnärligt kreativa processen. Vi andra stod för input av idéer till honom och att det omsattes i färdiga produkter.
Åhléns nappade på våra förslag och den första kampanjen var för deras kosmetikaavdelning. Fortfarande var alla nöjda och glada och det följdes av flera kampanjer på vår- och barnteman och nu skyltades det på alla Åhléns i hela landet.
Självklart var jag uppe och tittade på den första kampanjen i Stockholm. Och när man närmade sig varuhuset på Klarabergsgatan med våra idéer och produkter lysande i vartenda fönster var jag väldigt nära att spricka av stolthet.
Men jag kan inte nog understryka att detta var ett klockrent teamwork mellan alla på Snabba Tryck och alla på Oss reklambyrå och då främst Micke.
Ett av livets alla bananskal man halkar omkring på. Men på något konstigt vis skapar man ju själv förutsättningar för att spännande saker skall kunna hända. och man behöver inte alltid veta hur det går till.
Har du gått bet någon gång, eller gjort en riktig horunge?
Det kan du skriva upp, det har alla i den här branschen!
Jag måste förklara lite teknik först: 4-färg som är metoden för att trycka alla färgbilder.
Det består av fyra grundfärger Cyan Magenta Gul och Svart (CMYK) som via rasterteknik (små punkter) omvandlas till att kunna visa nästan alla färger som finns.Lägg en lupp eller förstoringsglas över en tryckt bild så förstår du vad jag menar.
Idag trycker man alltid alla fyra färgen i ett svep och ser det färdiga resultatet direkt. Så var inte fallet på den gamla”goda” tiden och i vårt fall hade vi en 2-färgsmaskin.
Det innebär att vi tryckte svart och cyan i en första körning sen skulle alla ark igenom en gång till med magenta och gult. Då får inte arken ha hamnat ens hundradels millimeter fel mot första körningen och som då yttrar sig i misspass som alla direkt ser är fel.Detta kräver enorm precision av både tryckare och maskin.
Den minnesgode kan erinra sig när dagspressen började med fyrfärg på 80-90 talet att bilder ibland kunde ha en gulröd skugga som hängde ut en hel centimeter på sniskan (jag ryser)
Nu till saken
Vi fick i uppdrag att trycka en reproduktion av en tavla i A3 format. Ett klart nervöst jobb eftersom konstnärer kan vara lite petiga med originallikhet 🙂
Efter mycket pill var första körningen igenom och allt verkade problemfritt. Vis andra körningen kom dom färdiga arken ut och dom växlade helt sporadiskt mellan att vara i allt från gul/orange ton till murrigt blåsvart.
Jag fattade absolut ingenting och inga justeringar hjälpte. Jag var tvungen och bita i det sura äpplet och kontaktade konstnären som kom på inspektion. Döm om min förvåning när han tyckte det var ganska cool och lite Warholskt med alla skiftande tavlor. Så han godkände och betalade detta generalfuckup. (Tack Lasse Lerbom i salig åminnelse)
Det tog mig sedan flera veckors letande och mekande innan jag hittade ett pyttelitet glapp i ett cylinderlager som var orsaken till alltihop. Det hoppade lite fram och tillbaka efter eget gottfinnande och orsakade då att dom små punkterna man trycker ibland blev dubbelt så många på några ark innan det hoppade tillbaks i rätt läge igen.
Vad är den nya firmans paroll – vad har du i ditt utbud av varor & tjänster?
För att beskriva konceptet ”kortfattat”. Jag trycker nästan ingenting själv längre förutom på en nyinstallerade printer här hemma i vårt vardagsrum som jag kör lite kuvert, flygblad och små affischer på.
Jag hade egentligen bestämt mig för att hålla mig borta från egen produktion men suget blev för stort och nu har jag denna maskin att leka av mig på , testa idéer och annat sånt, det känns jättekul.
Annars var ”erbjudandet jag inte kunde säga nej till” en inbjudan från ett gigantiskt tryckeri (Lasertryk som är Danmarks största tryckeri och möjligen snart nordens största tryckeri, det är allafall redan nordens största digitaltryckeri) Denna höst investerats i en sanslös superpress i Inkjetteknik och den har kapacitet att trycka hisnande 60 miljoner färgsidor i månaden vilket skulle ta mer än tio år att framställa på Snabba Tryck.
Detta ger en glädjande prognos för alla våra kunder, nämligen att våra redan mycket billiga tryckpriser minst kommer att halveras under 2017 på huvuddelen av produkterna. Här trycks allt från visitkort till böcker, skyltar, bilreklam, t-shirts m.m.m. och härifrån levererar vi till våra kunder 1000 olika jobb VARJE DAG!
Därifrån kom förfrågan om jag skulle vilja bli deras partner och utnyttja all den kapacitet som fanns tillgänglig där. Dom krävde absolut ingenting av mig i form av investering, avtal eller någonting sådant.
Dom byggde till och med min webbshop gratis som jag har på min hemsida, thomastryckare.se och vid varje beställning som en kund lägger där så får jag ett automatiskt mail som undrar om jag godkänner kunden och om jag vill att tryckeriet skall utföra jobbet eller om jag vill utföra det själv eller på hos någon annan leverantör.
Detta gör att jag har full frihet att anlita fler leverantörer vilket jag gör i det fåtal fall det inte kan göras av danskarna. Det blir ändå Lasertryk i 99 fall av 100 eftersom kvalitet, service och priser är i det närmaste oslagbara.
Att det dessutom är marknadsledande i miljöteknik och alla tänkbara certifikat och märkningar innehas. 95% av allt papper är Svanenmärkt och resterande 5% har motsvarande EU-märkning. Att fabrikstaken dessutom innehåller Danmarks största solcellsanläggning för elproduktion gör inte saken sämre.
Så det tog mig mindre än en minut att fatta innebörden av erbjudandet och tacka ja till detta och en månad senare var jag i full gång med nystartat bolag
Sedan är upplägget sådant att jag får en prisbild på alla produkter från tryckeriet. Därefter väljer jag själv vilken marginal jag vill ha och det är det priset som kunden ser i shopen. Jag har i princip inga omkostnader, ej heller någon önskan om personlig rikedom eller annat i form lyx eller saker som ju ändå över tid ställer till bekymmer och kräver ens engagemang när man minst önskar det.
Därför har jag valt att jobba med små marginaler. Detta har medfört den lustiga effekten att mina kunder får billigare priser genom mig än om dom beställer direkt från Lasertryk i Danmark eller Sverige.
För mig är allt detta ett drömupplägg som skulle tyckt var helt orealistiskt om jag hade hittat på det själv. Jag jobbar ju precis så mycket jag vill (mycket) med det jag gillar bäst utan några som helst ekonomiska risker. Dessutom har jag en blygsam pension att leva på om jobben skulle utebli. Jag kan leverera hur många och hur stora jobb som helst och vara helt trygg med att allt levereras snabbt och i bästa kvalitet varenda gång.
Jag är helt övertygad om att partnerkonceptet är framtiden inte bara i min bransch utan även i dom flesta andra också. En anläggning med enorm kapacitet Istället för en uppsjö av småföretag med dåligt maskinutnyttjande och utan möjlighet att kunna konkurrera med senaste teknik, kvalitet, pris och miljöpåverkan.
Sverige kryllar av mer eller mindre stillastående tryckpressar och andra produktionsmaskiner. Trots att massor av små och stora tryckerier redan är borta från marknaden.
Jag vet inte exakt hur många partner vi är i Sverige men gissar att det närmar sig ett hundratal. Danmark har redan passerat 200 och Tyskland och Norge är under uppbyggnad.
Så nu jobbar jag igen med det jag älskar, trycksaker i alla former. OCH jag jobbar nästan bara med dom bitar jag tycker är roligast. Försäljning, kundkontakter, kreativa idéer och att få dela med mig av mina 30 års erfarenheter för att hitta en perfekt lösning för kundens behov just nu. Bästa kvalitet till billigast pris.
Oj det blev mycket reklamtugg för min verksamhet, förlåt för detta men entusiasmen for iväg lite grand.
Trots all min erfarenhet hisnar jag fortfarande inför danskarnas produktionsmaskineri och kreativitet. Jag har aldrig hört talas om nåt liknande och i princip allt är automatiserat, datorstyrt hela vägen från beställning till det landar på kundens hallmatta
För att återgå till din fråga om paroll och sånt. I själva loggan har jag dom ödmjuka orden ”Bäst och Billigast.”
Det är inte vetenskapligt belagt men jag tycker så, och det är min ständiga ambition.Som slogan har jag ”Hos mig både får du och har du råd!” Vilket jag tycker passar bra både på mig och verksamheten
Mitt produktutbud? Allt du kan drömma ihop med tryck på fixar jag och mitt leverantörsnätverk utökar jag direkt om ditt önskemål inte kan utföras på bästa och billigaste sätt med dom befintliga! Jag har redan leverantörer alltifrån Småland till Pakistan.
Om vi lämnar jobbet och du är riktigt lat & ledig, vad gör du helst då?
Resande och nya upplevelser har alltid varit en stor passion i mitt liv. Det har fört mg till fantastiska platser och spännande upplevelser. Men det skulle jag kunna skriva en hel bok om så jag lämnar det här.
Jag är mycket glad och stolt över att alla småbarnsårens kuskande runt i Europa i en Mitsubishibuss
gjorde avtryck i döttrarnas liv och dom är idag som vuxna mycket nyfikna och reslystna.Annars lämnade jag Visby för fem år sedan och har etablerat ett helt nytt liv i Lau. Det är ju en enorm kontrast till mitt tidigare liv i stan med företag, ett gäng anställda, trilskande maskiner och småbarnsfamilj.
Så vad jag oftast njuter fullt ut av nuförtiden är att sitta på min veranda (täppu), mata småfåglarna (samtidigt som jag Googlar alla jag inte känner igen och lär mig nya saker hela tiden, det blev 15 arter i vinter)
Pyssla med göromål som det finns obegränsat av här hemma Slå i en spik, måla en bräda, laga vattenpumpar, bilar och annat skoj. Klappar hundarna, dricker kaffe och filosoferar över hur fantastiskt bra jag har det och mår.
Foto: Thomas Rosén
Jag tror dock att den situation alla befinner sig i livet är summan av dom vägval man gjort under alla år i små och stora frågor. Envar sin lyckas smed heter det ju i ordspråket. Att slösa tid och energi på att förbanna sin otur eller andras påverkan på sin situation är ju helt meningslöst.
Men jag är fullt förstående att många människor hamnar i en dålig tillvaro helt utan egen förskyllan med begränsade möjligheter att förverkliga sig själva. Det gör mig desto mer tacksam att ha lyxen av att kunna göra mina val som oftast fört mig framåt.
Men även jag har haft min beskärda del av motgångar att ta mig igenom. Ingenting jag dock tittar i backspegeln på och tänker om… och men …. Nej idag och i morgon är det enda vi kan påverka och det finns nästan aldrig situationer som inte går att påverka till det bättre.
Har du någon ”hemlig” talang som få känner till men du är en fena på?
Jo tre. Den första kanske inte så hemlig men jag har en stor passion att ordna överraskningar och upplevelser för min omgivning. Jag tycker själv att jag har talang för det och fått det bekräftat många gånger. När jag får feeling kan jag ägna enorm energi och resurser på att förverkliga detta.
Det har nog sitt ursprung i min militärtid (11 år) då hela jobbet innebar att utbilda värnpliktiga genom övningar och upplevelser. Den ”kundgruppen” var oftast helt omotiverad att delta i någonting överhuvudtaget så det var ständiga utmaningar att hitta på intressanta och spännande saker. När man lyckades med detta var belöningen desto större.
Senare i livet har detta kommit till uttryck i barnjippon, resor, bröllopsarrangemang, firmajippon, diverse jubileum.
När jag fyllde 50 och Snabba Tryck 20 ordnade vi en nästan heldygnshappening runt omkring på ön – Idag 12 år senare är det vanligt att deltagare tar upp det dygnet och berättar hur kul dom hade.Den andra och mindre användbara är att jag helt säkert kan, med förbundna ögon, plocka isär och sätta ihop en AK4 och samtidigt ange namnet på varenda del. Med lite träning skulle jag nog klara en kulspruta M58 också och definitivt ett granatgevär!
Foto: Klas Sundberg
Den tredje är att jag är utbildad och har förarbevis på att köra biografprojektor. Inte dagens digitala eländen utan på riktigt.
Gamla fina AGA Baltic som kan beskådas i nedre foajén på Biostaden Borgen.Dom hade inte ens lampa utan ljuset kom från två kolstavar som skulle hållas på exakt avstånd hela tiden för att det skulle uppstå en ljusbåge mellan dom. Om dom gick för långt isär så svartnade det på duken och om dom var för nära blev det för varmt och filmen brann av.
Det var riktig 35 mm film som gällde och det var ett grannlaga spolande, klippande och tejpande av rullarna inför varje föreställning. Det var även ett fasligt fixande och trixande för att korrekt mata in filmen mellan alla rullar, linser och kugghjul. Rätt spänn och bågar på filmen skulle det vara hela vägen genom maskinen. Dessutom fanns ett optiskt ljudspår på kanten som exakt måste passera en avläsningslampa.
Mycket som kan gå fel alltså och det gör det gärna och ofta. Man måste vara fullt fokuserad och på tårna genom hela visningen. Att man dessutom hade två sådana maskiner att växla mellan och hålla igång gjorde tillvaron mer spännande. Jag jobbade bland annat med detta under mina sista år på P18.
Idag matar dom in en hårddisk och trycker på play. Maskinister, my ass.
Har det alltid varit Gotland i ditt liv – eller har du provat dina vingar någon annanstans?
Jag är extremt inbiten gotlänning men som gärna åker härifrån på självvalda resor men är alltid lika glad att komma hem särskilt till Lau. Under mitt militärliv förde diverse utbildningar mig till andra orter månads eller halvårsvis Uppsala, Skövde m.m. men det var lite speciellt eftersom man hade ett gäng kollegor med sig hemifrån.
Jag tycker fortfarande efter alla dessa år att en av dom vackraste synerna är att nalkas med Gotlandsbåten (det finns även konkurrerande bolag) och se Visby växa upp ur horisonten. Jösses vilken vacker stad vi har.
Jag var nog lite för feg också för att i yngre dagar rycka upp bopålarna och ge mig ut i världen. Idag skulle jag dock med rätt betingelser kunna tänka mig att bosätta mig nästan var som helst. Men varför det när man redan bor på världens bästa ö.
Vilken är din favoritplats på ön dit du gärna beger dig om du får chansen?
Det är två som jag ofta besöker: Först och viktigast är Närsholmen och området runt Närshamn. Min och hundarnas favoritplats som vi nästan besöker varje dag.
Särskilt min Laudi är helt betagen av alla ribbisar bland enbuskarna vid stranden och hon inbillar sig fortfarande att EN dag skall hon hinna ifatt någon av de flinka rackarna och hon hoppas också att hon skall kunna skutta och simma ikapp någon sjöfågel nångång.
Foto: Thomas Rosén
Hon är den enda som inte fattar att det aldrig kommer att lyckas.
Den andra är södra Hällarna, magiskt.
Vad behöver göras mer tycker du för att vi skall få fler bofasta året om?
Här får det bli lite ostrukturerade tankar och kastande av brandfacklor och jag har inga konkreta förslag men
Ända sen 80-talet har jag varit med och tryckt och studerat olika visioner från diverse officiella instanser.
Något som alltid återkommer genom årtiondena är att Vi måste bli fler på Gotland för att kunna utveckla vårt samhälle, köpkraft och så vidare. Locka fastlänningar med diverse projekt och erbjudanden. Det har väl gått sådär hittills.Samtidigt har vi en nästan aldrig tidigare skådad ström av människor till Sverige som söker en plats att etablera sina liv på.
Dom är i mycket högre grad än vi tror, välutbildade skickliga yrkesmänniskor med drömmar och visioner samt inte så lite initiativ- och handlingskraft. Fina godhjärtade människor i sina bästa år. Självklart inte problemfritt men vilken fantastisk resurs på lite sikt.Jag har under mina år, inte i någon större omfattning dock, haft turen att lära känna människor som kommit hit av varierande skäl från olika delar av världen oftast för att dom omöjligt kunnat stanna där dom var.
Jag kanske har sanslös tur men jag har hittat guld varenda gång vilket får mig att tro att det finns i alla sådana möten om man själv är öppen. Jag tror att nästan ingen egentligen är rädd för andra för att någon har annorlunda hudton, språk, tro eller kärlek.
Det som skrämmer är förändring och det som är okänt för oss. Så problemet är att vi inte känner dom ännu, men där någonstans ligger nog också lösningen. Vem skulle egentligen vilja leva i en stelnad Sörgårdsidyll där allt är förutsägbart forever?
Absolut inte jag iallafall det skulle vara den ultimata mardrömmen i mitt liv. (men som sagt bara ostrukturerade tankar du och får faktiskt dra dina egna slutsatser )
Foto: Thomas Rosén
Låt oss säga att du har makten och möjligheten att genomföra ett beslut för allas bästa här på Gotland, vad skulle du då se till att göra?
Då skulle jag storsatsa på ungdomar runt gymnasieåldern. Att lära dom, motivera dom och inspirera dom till att uppfylla sina drömmar och idéer. Utbilda dom i entreprenörskap, företagande och andra engagemang.
Få dom och alla andra att förstå hur enkelt, billigt och fantastiskt belönande det är att prova vingarna i egen verksamhet och släppa alla tankar på att någon eller något annat skall göra det åt en.Jag har under många år haft den stora äran och förmånen att få vara rådgivare åt olika UF företag. Alltså gymnasieelever som under ett år startar och driver en affärsidé tillsammans. Varje år såg jag fram emot den enorma kick och vitamininjektion jag fick av dessa ungdomars glöd, framåtanda och skaparkraft.
Min behållning var alltid minst lika stor som deras och utan att exemplifiera kan jag lova att många gamla UF:are når stora framgångs i sina liv. Risken finns att det går åt pepparn men det är aldrig någon skam att misslyckas.
Det riktigt skamliga är att inte våga försöka OCH det finns inte en superentreprenör i världen som inte har lämnat högvis med misslyckanden bakom sig. Konsten är att ta lärdom och komma igen.
Vad i övrigt gör dig sprudlande glad i livet?
Med jämna mellanrum har jag den enorma glädjen att hemma i Lau vara omgiven av hustru, barn, barnbarn, hundar, katter, småfåglar, hästar, höns och kära grannar. Det är den totala lyckan för mig.
Och när du nu blir arg och förbannad – hur yttrar det sig?
Jag blir sällan arg på riktigt nuförtiden. Dessutom är jag världssämst på att gräla så jag viker oftast ner mig. Jag kan försöka vara så sakligt diskuterande som möjligt men det är ju nästan aldrig det ett gräl går ut på. I gräl finns bara förlorare enligt min uppfattning
Däremot blir jag förbannad på människor i servicepositioner som är kassa på sina jobb. Oengagerade, fantasilösa, korkade sådana finns tyvärr lite överallt. Att inte företagen satsar mer engagemang för att stävja denna badwill är en gåta för mig.
Dessutom irriterar jag mig på företag och myndigheter som gör allt för att undvika sina kunder. Finns också lite överallt där man vallas genom sjukt mycket knapptryckningsalternativ angående sitt ärende för att hamna på någon central där ingen vet någonting överhuvudtaget och hänvisningar kors och tvärs land och rike runt och absolut ingen kan fatta något beslut eller vara till hjälp på något sätt.
Hur ofta skall man inte knappa in sitt personnummer kundnummer och annat och när någon i bästa fall svarar efter en evighet så är den första frågan man får vilket person- kundnummer eller annat man nyss har knappat in. Total idioti med andra ord.
Glada Gotland älskar musik, gärna på vinyl men så klart i alla dess former – hur lyssnar du?
Jo jag har min vinylsamling från the good old days här i hyllorna och jag köpte helt nyligen en asläcker skivspelare.
Bara för den där alldeles speciella njutningen att få hantera dom gamla skivorna och konvoluten som på den tiden rymde så mycket information så man lärde sig det mesta som är värt att veta om alla banden. Så vinyl för den där alldeles unika upplevelsen som jag gärna avnjuter i ensamhet.
Sen har jag flyttlådor fulla med cd skivor men vem har lust att hålla på med dom nuförtiden.
Jag har med min skivspelare möjlighet att digitalisera vinylskivorna så jag har rubbet (typ 4-500 LP) numer på min dator och Spotify. (på tal om svenska framgångsrika entreprenörer)
Vad och vilka artister lyssnar du då helst på?
Jag njuter såväl av klassiskt som pop och rock. Nuförtiden även av hiphop och rap i vissa fall.
Jag gillar musik över huvud taget och försöker ta till mig den aldrig sinande strömmen av nya artister, men det var enklare förr med popmusik en timme på lördagar och en på tisdagkvällar i radion det var allt och mycket lättare att lägga på minnet.
Brukar du gå omkring och nynna på nån favoritlåt?
Jag är ju 62 år nu och är i min fulla rätt att vara sentimental dessutom har jag fog för att gilla så kallade tryckare!
Så min favoritlåt alla kategorier genom alla tider är Sista stora hiten med Hollies från -74 ”The air that i breed” Finns på Spotify, lyssna och njut. Jag blir helt varm bara jag tänker på den juvelen.
Annars kan du testa Minus Celsius med Backyard Babies det är min tvåa.
Eller Beethovens 7:e symfoni, härlig sensuell upplevelse helt i klass med Ravels Bolero.
Brukar du sjunga vid tryckpressen på jobbet så arbetet går som en dans!?
Jag skall säga dig att tryckpressar har en alldeles egen musik. Särskilt om man har 2-3 stycken i produktion samtidigt.
Då kan det ibland uppstå en samklang mellan maskinerna som rullar runt i lokalen, mycket vackert.Det är pysanden och väsenden från massor av munstycken som blåser och suger när papper skall transporteras, rassel från kedjor och länkarmar som driver runt alla delar. Dunket från stora cylindrar som rullar mot varandra. Klistrande ljud när seg tryckfärg matas ner på mängder av valsar.
Och smällande av ventiler och relän som slår till och från. Samt swishande papper som ilar fram en fem- sextusen ark i timman.
Så en tryckpress är i sig en hel orkester. med den ljuvaste musik en tryckeriägare kan tänka sig.
Vad och var såg och hörde du en Livekonsert senast?
Jag var med yngsta dottern på Bråvalla och såg Rammstein (ett av få band jag hade kvar på min önskelista) Stones, Bruce och U2 må förlåta mig men tyskarna är den häftigaste liveakten på planeten.
Foto: Thomas Rosén
Efteråt vajar trumhinnorna slappt i sina hålor och huden känns som efter en heldag på playan efter alla pyrotekniska vidunder vars värmevågor sköljer över en. Men dra på trissor vilken upplevelse och vilken musiksensation. Slår Lasse Stefanz på Borgen alla dar i veckan.
Lyssna på ”Du hast” live och få en aning.
Du brukar ju också tävla i Popgiss – hur gick det för ditt lag senast och när är det dags igen?
Vi gjorde i år vår bästa tävling någonsin och kom runt tjugonde plats nånstans. Fyra löjligt stolta gubbar i vårar gäng.
Nästa event är en invitation only som arrangeras av vår lagmedlem Jacob Wesley (Jo nya radiobossen) med benäget bistånd av Perra Malmqvist (vår diskokung)
Vad är din styrka i sådana sammanhang?
Ha, utan tvekan åldern som ger en svajig balansgång med ökat antal år mot minskat antal minnesceller. Kan du fatta att jag är så gammal att mina första musikår var via trådradio.
På den tiden fanns inte tekniken att skicka osynliga radiovågor genom luften utan man var inkopplad på telefonlinorna där sändningarna skickades .Gotland var förresten först i Sverige med utbyggt trådradionät.
Då var var Sveriges Radioledningen hårdnackade motståndare till sk populärmusik och erkände det inte ens som en musikform. Så den njutningslystne ungdomen fick vackert lyssna till sjörapporten, dagens dikt eller i bästa fall lite klassiskt gnidande i den enda kanalen.
Eller mödosamt ratta in ett knastrande Radio Luxemburg där popmusiken flödade.
Sedermera införskaffades en radio som kunde ta emot luftburna sändningar både på lång- och kortvåg (förklara för ungdomarna tack) men programmen var fortfarande kass.Återigen var det driftiga entreprenörer som intog scenen och det startades både Radio Nord och Syd. Det var radiostationer placerade på båtar strax utanför Sveriges gränser men med sändareffekt som nådde långe in över land.
Då var det pop och rock för hela slanten timme ut och timme in och reklam!!!! Man minns ”Broddman, Broddman, Broddman” samt ”Hälsan för halsen, Bronzol”
Jag deltog i en maskeradtävling som Radio Nord anordnade i Visby Jag föreställde en transitoradio och vann en skiva (Apache med Jörgen Ingmann)
Det fick Sveriges radios ledning att få skrämselhicka och man startade den så kallade Melodiradion som långt senare utvecklades till P3. 1961 startade ”Tio i topp” en timma varje lördag som på somrarna bytte skepnad till ”Sommartoppen”
Där fick publik i olika ”hemliga” städer rösta fram sin favorit bland ett gäng låtar.Alla hade varsin mentometerknapp som man skulle trycka på när ens favorit spelades och det skickades då en strömsignal till nån mystisk låda framme på scen.
Men det fuskades hejvilt och det fanns ingen möjlighet att kolla om någon tryckte på flera låtar. Dessutom lyckades en del band luska ut på vilken hemlig ort evenemanget skulle vara nästa lördag.
Dessa drog då med turnébussen och som av en händelse ordnades gratiskonsert där med sina nya låtar. Kvällen innan tävlingen skulle ske såklart.
Legendariska programledare såsom Lill Lindfors, Pekka Langer, Klas Burling och inte minst Kersti Adams Ray (vars brorson Daniel nog dagens ungdomar känner bättre till.)
Jag har själv suttit på Murgrönan och mentometerröstat. En livshändelse för en tioårig poppare. Programmet var ju veckans stora händelse och alla kunde alla låtar och artister på den tiden och den kunskapen hänger till viss del kvar till glädje på popgisstävlingar.
1962 kom även Kvällstoppen som baserades på skivförsäljningen. Men det var oftast samma låtar eftersom det som var populärt på Tio i topp även sålde mest i butikerna
Du brukar ju vara stolt sponsor och fixa diverse vackra underlägg med mera, har du några nya popiga idéer på lager?
Jag har ju varit företagslös i fem år så sponsring har inte varit aktuell för min del. Men nu börjar det bli drag under galoscherna, som greven sa och jag är öppen för förslag
Sist men inte minst – du har ju en ny fin ”tryckt” tatuering på armen som Palten gjort, vem ser vi där och vad betyder den för dig!?
Min stora idol och förebild Johann Gutenberg. Den moderna tryckerikonstens fader. Hans livsverk har haft den största påverkan på mitt liv och ditt och alla andras med. 1999 blev han utsedd till ÅRTUSENDETS mest betydelsefulla person.
Jag är mycket stolt över att bära med honom i resten av mitt liv. Gaddningen finns att beskåda på min Facebooksida.
Bäste redaktörn!
Jag inledde det här med en egen text och tar mig friheten att avsluta på samma sätt. Jag vill med allt ovanstående i åtanke vara förmäten nog och komma med ett litet råd.
Tro på dina drömmar och förverkliga dom. Oavsett din ålder och livssituation. Det är som sagt enklare, billigare och framförallt mycket roligare än du tror. Går det åt skogen så kanske det svider lite i själen och plånboken men det är bara att ruska av sig och ta nya grepp.
Bry dig inte ett skit om vad andra tycker (utom dina närmaste förstås) Du kan inte ana vilka oceaner av tid som din omgivning använder till att INTE tänka på dig!
Så starta processen nu och räkna med att det tar fem år innan du vet om din idé är en hit eller flopp. Ingen kan någonsin veta det i förväg, så det så!
Tack för din tid och ursäkta att jag helt ogenerat har framhävt min verksamhet och mig själv!
Om du vill skälla på mig eller nåt annat kan du göra det på thomasrosen@me.com eller info@thomastryckare.se är du riktigt förbannad kan du lägga ut det på Facebook eller ring 0704-451011
Harebäst! / Thomas Rosén
Fotnot: Glada Gotland har fritt stått för bildvalet – där är Thomas oskyldig – men han har ju fint medverkat med kameran ibland ändå!