Jan Bertholdsson
PÅ RIKTIGT
Janne – i din ungdom sjöng du på Live-plattan tillsammans med Di Sma… att du/ni aldrig skulle bli för gammal för rock n roll… var har den sin roll idag?
Jag älskar ännu rock’n’roll men när jag sitter vid köksbordet med en gitarr så kommer det inte rockiga sånger längre. Allt har sin tid antar jag.
På nya skivan så är det fina berättande visa visor – med vackra med utlämnande personliga texter – liksom livets gång i varje sång – känns det befriande?
Jag har ju friheten att bestämma själv. Jag vill skriva om sånt som betyder något för mig. Gärna i en lyrisk, poetisk form.
Det som jag skrivit till Di Sma är ju ljusår från det som du hör mig göra nu. Ingen skugga över det men det är befriande att inte behöva vara Di Sma-hurtig .
Förra skivan ”Arv” och denna är ett samarbete med Roger Gustafsson och Torbjörn Söderman där Roger fokuserar på musiken och Tobbe är mycket engagerad i texten. Det har varit välgörande för mig.
Du har så många tänkvärda vald ord med både glädje och melankoli – hur får du ner dessa texter?
Nästan allt jag skrivit har gått fort att skapa. Ofta på 20-30 minuter. En enkel demo i telefonen, en promenad med hörlurar brukar funka.
Men självklart är det mycket tankearbete innan samt att verkligen känna efter, vad är viktigt.
Vilket ord/eller mening är det som rör dig allra starkast i dina sånger?
Jag försökte sammanfatta mitt liv i sången ”Livet” och insåg att det går ju knappast men det finns en textrad i den som jag gillar:
- ”Men jag har musiken som rullar i mitt blod, den blev det enda som jag verkligen förstod.”
Allt låtar är ganska laidback, lugna och harmoniska och väcker tankar samt känslor – är det meningen med musiken?
Absolut. Roger och Tobbe gillar mina lugnare alster bättre än upptempo sångerna.
Men det här är på allvar, på riktigt. Därav namnet på albumet och omslagsbildens obefintliga retusch.
Foto: Jörgen Kristiansson
Men vi skissar redan på nästa projekt som ska bli lite gladare.
Realist och minimalist – är det så du är, lyckan finns i det lilla och i dina sånger … är det du?
Ja, så har det blivit. Jag är tacksam för varje dag, min familj, mina vänner och att jag får botanisera i musiken. Speciellt nu när mitt arbetsliv är över och jag är pensionist.
Passionerad Pensionerad Pop Poet… På Riktigt! Är det så med dig i nuet?
Ja. Bra definition.
Om inte musiken skulle finnas i ditt liv – vad tror du att hade du gjort på fritiden då ?
Kanske något inom litteraturen. Men eftersom jag är helt opraktisk drömmer jag om att kunna snickra.
Den här gången släpps din skiva ”bara” på streamingsidor – är du bekväm med den nya tekniken?
Vi ville helst göra en vinylskiva, för det mjuka soundets skull och glädjen med ett riktigt konvolut. Men vi hade inte råd.
Men jag är inte teknikfientlig och har Protools i min dator som jag leker med.
Annars vet jag att du har en litet Pensionärs-Paradis i en ”hemlig” källare där du kan spela dina gamla vinylplattor på hög volym – vem v eller vilka artister på platta influeras du av än?
Lyssnar mycket på americana, country, visor, jazz…
- …tidiga Genesis
- och Beatles förstås.
- Paul Simon
- Paul McCartney
- Nick Lowe
- Cornelis…
- …och Ferlin har betytt mycket för mig.
Minns du låten ”Good Times” med Eric Burdon and The Animals från LPn ”Winds Of Change” 1967 … uppgörelse och en del ågren – hur har du lyckats hålla balansen?
Fantastisk sång. Jag har inte alltid lyckats hålla balansen. Var nog på hal is flera gånger men jag har ändå en grunddisciplin. Och en klok hustru.
Liv i all Live-musik ligger på P-paus – men har du tankar och planer att på nån favoritscen spela På Riktigt… på riktigt!?
Alla vi som håller på med musik vill ut och spela nu. Gillar verkligen scenen i stora salen på Joda, Munkens scen och den sköna viben på Bageriet.
Sist men inte minst….låt oss lyssna på… dig … på……!
Foto: Jörgen Kristiansson
PSSST – resten av det finstämda albumet finns på
Spotify
klicka & lyssna ⇑