Glada Gotland hade lite reflektioner nyligen om ett album som ju känns så vitt…än idag… med The Beatles.
Valen då från ”vita”plattan var lätt lätta… men visst fanns här också så tidig hårdrock så tufft i musikalisk väg som fick mig att ”svettas” och känna att musiken verkligen kunde svänga hårt åt alla möjliga härliga håll:
Så fanns bluesen som liksom sammanfattade alla unga år och gjorde mig viktigt mogen fort efter varit uppe hela natten med Helter Skelter – nej jag är ingen dansare.
Kanske ensamt ibland på kammaren men vill inte dö…ja DU vet varför!
Så här kan jag vittra vidare… men har du personligen missat albumet så är den väl värd att packas upp och dammas av igen så här efter 50 år, Good Night kan vi säga i andra sköna sovstunder.