Under Midsommarhelgen så har jag haft äran att delta i Mästarnas Mästare – naturligtvis föll jag långt innan mållinjen, men roligt innan fallet hade jag. Jo… jag snubblande på jackan! Men Gertligt kanotkul var det i Nyköpingen, så dä så!
Inte nog med det, någon lömsk deltagare, eller var det naturen själv, gjorde mina byxor snorhala så det var lätt att halka runt bland blommor och blader.
Tävlings – eller nog rättare skrivet – lekplatsen var runt en rart belägen kolonistuga som heter duga där den som glömt sin färskpotatis till sillen och även dillen kunde plocka detta direkt från landet. Någon snoppade en snaps också.
Den yngsta deltagaren värmde upp i det ljuva Midsommarvädret med välsmakande majskrok.
Den äldsta deltagaren försökte klä sig ung och C cool ut – brrr, verkligen en uppiggande förebild!
Men mat och dryck i all ära, det var ju här för att bli Mästarnas Mästare som deltagarna nu gjorde allt och lite till för att vinna – dock uppdelade i lag så det gällde att ha harmoni och pli i teamet för att optimalt vara på topp.
Grenarna var av mycket avancerad art:
- Kast med liten boll – i stoooor vid hink med såååå kort avstånd (ingen orka knappt fram)
- Gå på planka – genom att glo i en kikare upp och ner, förbaskade fågelskådare fasoner
- Hoppa långrep – med taktfasta lagkamrater som helst skulle börja veva samtidigt
- Reaktionsnabbast ta tag i föremål – TOMMA ölburkar skulle greppas – konstigt nog var det ingen torrboll som vann
- Försvunnen gren – ja det var någon mer utmaning men eftersom undertecknad nu var på jakt efter borttappat klädesplagg så fick koncentrationen läggas på persedelspan.
Innan allt detta så hade varje deltagare individuellt fått gå en lång svettig tipspromenad med frågor konstruerade någon gång på 50-talet.
– ”Roligt retro” sa de sputnikmogna
– ”Det här var fett lol” sa de purunga
Efter 1X2 rättande så kunde tävlingsledningen lättare dela upp lagen som naturligtvis blev en IQ-Mix av sällan skådat slag. Domherren själv på bild här, ständigt fokuserad med nåt riktigt lurt i kikaren:
Här kan du, efter de hårda bataljerna, se det vinnande laget stoltsera skrika ut sin segerglädje – eller tillber de möjligtvis vädergudarna att göra den svenska midsommaren lite varmare!?
Den vackert vajande gotländska flaggan var en muta till värdparet som har sin fina stuga på fastländsk mark. Nu hjälpte det ju föga på vare sig tacka eller bock och de var lika omutliga som solchanserna.
Men färjfärden hem blev i alla fall mäktigt färggrann och det kändes som om regnbågen lyste innerligt och kärleksfullt för oss alla som deltog i denna trevliga omgång av Mästarnas Midsommar Mästare och böjde sig och sa:
– ”Kampen om vädret – den vann i alla fall jag!”
Stort Tack till Lotta, Claes samt alla mysiga firande folk och fä som gjorde att även denna Midsommar kan minnas med varmt vibrerande glädje! 😉