Ute i det fina upplysta motionsspåret gick mina annars så krokiga tankar helt plötsligt rätt rakt på sak – hade jag infriat mina nyårslöften som jag i hemlighet lagt till mig själv inför 2018-års vanor i just motionens och friskhetens tecken.

Blott bara några fjuttiga dar kvar att spurta hurtigt i mål i så fall !

Foto: Glada Gotland

Nu fanns det inte en kotte som sprang i kapp mig utan bara naturliga kottar som hängde uppe i talltopparna och kunde höra hur jag nu högt ömkade, gnällde och skyllde på allt möjligt i min iver att bli kvitt de lätt tunga löftena… eller mitt ”fina” försök att nu ta med mig dem in i -19-talet.

Foto: Glada Gotland

Men skärpning – lika sliten som gubben i stubben här ovan är jag ju faktiskt inte. Dessutom den sann skrämmande artikeln  i nån av Gotlandstidningarna hur vi män på ön är, var det tre F som gällde!?

• Feta
• Fula &
• Fattiga

Ha ha – de två senare F-en kan jag läckert leva med eftersom det fina samt rikedomen hos mig sitter inombords och jag gärna generöst delar av mig med detta.

Däremot onödigt fett på hullet håller jag jag ju faktiskt borta med just envisa promenader ganska så regelbundet i detta spår och även när jag spårar ur i nån fin miljö här på norr som det finns så gott om.

Jag vägrar dessutom bli tjockskallig – låter ofta musiken i blandad kompott & komposition ge den rätta rytmen i kärleksknoppen, så väl i fest som till vardags!

Var gang soli gar ur sjöien me en nöiar dag
är de sumli till förargelse u andre till behag
man vait int va man ha kum fran u int va man ska hän
man far spark si själv ei rövi u upp u ränn igen

De är tankar som skall böites
de äör smällar som skall tas
de är ungar som skall snöites
de är kluckar sum skall dras
teimar rinnar så sum vattn ör ett gammelt rostut såll
u man siktar ettar sjännar men kummar int pa håll

U så ljausnar de i austar atar um igen
u bi strandi peiskar sjöien veitar skäum ei länningen
u man star där u begrundar teidn den jär knapp
när sum var gang man pa almanacku reivar av en lapp
sumli tallar vaxar hauge mens sum andre liggar lagt
sumli mänskr laupar krokut mens sum andre rännar rakt
de är andn sum är mattar de är kruppen sum är svag
de är vädre sum bleir bättar um man sansar si ett slag

Var gang soli gar ur sjöien me en nöiar dag
är de sumli till förargelse u andre till behag
man vait int va man ha kum fran u int va man ska hän
man far spark si själv ei rövi u upp u ränn igen

Vardagsvisen – Allan Nilsson – När Revyn 1980 ♥