Promenaden börjar i Visby på en lång lång välkänd väg som nu blivit gått (!) omsjungen av
Jan Bertholdsson
– ibland på pikkalurven – med skoskav – med modd – med Munken-minnen … med mera!
Så här säger Janne själv
Stenkumlaväg – vem skriver en sång om den. Jag.
Alla som växt upp i södra Visby har traskat, cyklat och förbannat denna vägstump.
Håll tillgodo!
Andra fina promenad-minnen har jag själv genom
John Mayall…
…många låtar… oftas glada soliga promenader i solskenet som han upplevde från sitt nya hem i Karlifornien… som här så gott gung på Sunset Boulevard i Los Angeles.
Från albumet ”Blues from Laurel Canyon” 1968
Well I’m walking on sunset
And I’ll never reach the end
Well I’m walking on sunset
Everything is like a friend
Jomenvisst känner du väl till att Ulf Lundell lånade den och placerade sina glassiga soliga pin-up-upplevelser på den Södra Promenaden i Norrköping.
Du kanske säger Norrköping
Det är en jävla stad
Då har du aldrig gått på stadens
Södra promenadJag går på promenaden
Jag dansar fram rentav
Jag går på promenaden
Seglar fram på soligt hav
Jag bodde själv där i ”Peking” i tonårstiden … och hade stundtals ”jäkligt kul” – men hjärtat fanns och finns fortsatt här på ön.
Men tillbaka till inspirationskällan John M som fick mig och många andra lyssnare att hitta bluesen.
Så sköna äkta känslor såväl när livet var glammigt & glatt eller blåsvart natt
Samt stor hjärtlig inspirationskälla till många många musiker lokalt & globalt.
Här på ön fick jag nyligen fått njuta åhhh blivit gott serverad av Björnbandet som aldrig sover:
https://www.facebook.com/profile.php?id=100063621578425
Heja C