Tog en lördagsutflykt med gul(iga) Färjan mot fina Fårö – som även så här års gläds av besök och vill naturligtvis visa upp sig… naturligt!
Foto: Glada Gotland
På vägen – idag per bil – så vill en ensam Ain – som det heter och stavas på gutamål – att jag stannar och lyssnar på dess mysiga minnessång för oss som är kvar och alla bär samt barr som farit ifrån oss. ♥
Så motigt ibland i livet så tårarna kommer över mig – i en mix av sorg & glädje – att i nuet kunna känna att du befinner dig i ett paradis och se till att vårda det med största respekt för naturens naturliga och det mysigt mänskliga.
Fortsätter färden och stannar till för lite medhavd lunch på ”hemlig” helig plats … ja du ser säkert Fårö kyrka där borta i diset.
Med mer skärpa syns lilla gulliga boden med vindflöjel som har en örn som cirklar mäktigt fritt på span i den villiga vinden.
Foto: Glada Gotland
Den stora mörka högen är färskt fångad släke… en ren naturprodukt som säkert kommer göra gott och sätta fruktig fart på det som odlas i stenlandskapet.
Doftade det!? Jo men bara fint friskt!
Foto: Glada Gotland
Här har säkert även mycket fisk kunnat fångats – men idag får den gamla träbåten vackert vila och har tillsammans med vinscharna ett rossligt snack om att rost sover aldrig!
Men visst finns rockiga drömmar om att kunna segla ut där i viken igen!
Fortsätter sakta men säkert till andra sidan av F-ön – där jag får träffa en annan En – en mindre variant – som valt att varsamt växa ensamt i stenbacken ner mot stenstoderna vid Langhammars – ja det är till och med så att de mäktiga raukarna ser upp med glädje åt den lilla busiga busken!
Foto: Glada Gotland
Vad och hur vi ser på saker är naturligtvis olika hos oss alla – tur är väl det – för våra olikheter gör ju så att livet blir bra mycket innehållsrikare i alla olika vinklar och vrår.
Foto: Glada Gotland
Och visst är det skönt att ibland kunna låta sig luta mot någon som du tycker extra mycket om när förlegade åsikter som vissa försöker pracka på dig känns stenålders & stendumma!
Foto: Glada Gotland