Gotlands Landskapsdjur har taggats!

Hej där Kotte – har du också legat låg med taggarna inåt och jobbat med distans så här i Coronatider!?

Jo, så är det men jag har passat på att putsa upp mig och fått ny krona – trots allt så är jag ju landskapsdjuret här på ön och vill ju se representativ ut.

Foto: Glada Gotland

Jaha – du har råd att styla dig med äkta guld när andra får surt suga på ramarna?

Nja, nu är det faktiskt en enkel återvunnen energidrycksburk som någon slarv slängt i skogen – målade upp den med lite glittrande miljövänlig färg – så nu glänser jag villigt billigt!

Hur har du det med möten och kontakter – gäller 2-meters regeln även för er kottar!?

Jo – som tur är… ja hör här hur min Internationella släkting Ivar fick ila runt i världen en gång i tiden – jag nöjer mig gott med att vara hemma här i I-län- duger gott nog.

Hur är det annars med din visdom om hur mänskligheten skall överleva detta fula farliga virus – de finns ju mycket från förr i folkmedicinen att kanske modernt tagga fram igen!?

I Sverige använde man förr i våra taggar som bot mot tandvärk: om man petade med en tagg på den värkande tanden skulle värken försvinna direkt.

Man betraktade också vårt fett som ett universalläkemedel och i vårt hjärta finns en liten sten som skänkte evig hälsa

I Frankrike användes tidigare igelkottens taggar i kärlekstrolldom.

Aska av brända igelkotts släktingar har nyttjats för att motverka epilepsi, ödem, urininkontinens och olika hästsjukdomar.

Det skedde även försök att hejda njur- och urinstenar med torkat igelkottsblod.Igelkottsfett var ett medel mot benbrott och öppna sår.

En blandning av fett från igelkott och rödräv på en pinne skulle samla husets loppor på ett begränsat ställe.

Vår lever utnyttjades som medicin mot njursjukdomar och kramp.

Men det var DÅ det – sen vi blev landskapsdjur har vi såklart bättre status och slipper dessa onödiga onyttigt ohyggliga experiment.

Se bara när ni människor börjar knapra på våra vänner fladdermössen… behöver jag säg mer!?

Förstår att din historia inom läkevården ”varit grym” – men din status som djur nu när andra mediciner finns att tillgå är väl bättre idag?

I svensk folktro anses vi ju vara lyckobringande. Lyckligt nog!!

Bönderna bland annat vill därför gärna ha oss på sin gård, för då växer det bättre på åkrarna och husdjuren mår bra.

Vi vakar också över gårdens säkerhet ungefär som en gårdstomte – så det finns uppgifter för oss både på landet och i tätorten bättre än dyra larm – våra taggar sticks!

Men finns det de som fortfarande har Igelkotten på sina mänskliga menyer!?

Nu är jag ju själv gjord av lera så på dina dumma frågor vill jag inte svara något mera – där stack det till i mitt hjärta för mina förr levande Erinaceus europaeus… snyft.

Förlåt – inte meningen men visst är det fint med alla modeller av er Igelkottar – ni finns verkligen i många fina moderna former!