Sten i skon… jo det kan ju kittla eller irritera lite – men en sten under skon fastnad mellan yttersula och lästen, jo då går det bra mycket vingligare!
Foto: Glada Gotland
Nu gick det, innan denna sned-sten-steg-erfarenhet, hur fotfint som helst i att bara njuta av fossilerna som de är och ger landskapet vid den spännande rika stranden liv efter döden.
Foto: Glada Gotland
”Vi går en stund på jorden” – ja många poeter & sångare har väl uttryckt sig samstämmande så – och här kan du verkligen se att naturen har jobbat många många generationer – eller snarare miljoner år – för att förflytta stenlagret i sin egna stressfri slowmotion själv.
Foto: Glada Gotland
Lager på lager på lager – tidlöst sparat och där nu inte kalkbrytning pågår finns ännu det rart och rikligt … på lager.
Foto: Glada Gotland
Solen vill också vara med och leka och både träd, kalk samt oss människor varmt smeka.
Foto: Glada Gotland
Tallen längst ut har rötter som luftar sig tufft utanför kanten – inte ett dugg rädd för att störta ned för branten.
Foto: Glada Gotland
Några stenar ville snällt följa med hem – är det en kittlande vårta på ett vackert bröst & en stenhård lem!?
Foto: Glada Gotland
Var jag än i naturen ser så är det så mycket att njuta av så jag kan oftast le… eller är jag den sure bara för att min vandringssko blev sné!?
Foto: Glada Gotland
Bäst att fråga De Rullande Stenarna om det är så… behöver jag vara orolig? Min vän är väl i alla fall fortfarande glad trots mina snedsteg!?
She smiled sweetly
And said don’t worry
Oh, no no no
Oh, no no no
Oh, no no no