Elinghem, en socken och kyrka som ligger lite öde. Sista riktiga bönen som gjordes här när kyrkan hade tak var någon gång i mitten på 1600-talet. Nu är det en ödekyrka men har ändå inte lämnats åt sitt öde. Bänkar utanför och även några rader innanför kyrkmuren vittnar om att besök i andakt och bön samt musikaliska inslag dock ännu anno 2014 förekommer. Dessutom väljer nog en del par fortfarande kyrkan för sitt romantiskt inramade bröllop.
Nyfiken klättring så högt som det bara går i det forna tornet är förstås obligatorisk. Här uppe fanns nog kyrkklockan – vart tog den vägen? Han högst där uppe vet nog var den klämtar i dag!
Nere för funderingar på bästa stå – och sittplats – ärade församling – här är Gudagott att vara!
Så vackert formad port ut till det gröna – här går det att dröja sig kvar och bara njuta, eller hur Robin!? 😉
Eller helt enkelt stanna kvar och låta sig fortsatt fängslas av ödet!
–”Nu vill jag åka hem”…
…säger hungriga yngsta sorken, då hjälper inga Elinghem i världen! Men först skall vi kolla badtempen i Lickershamn – mot fiskeläget, sist i är en skit!
En kall bris och ett tungt regnmoln tar dock sorti på den utmaningen så Far far hem med utsvultna ungarna för lite trolleri i köket. Hemmagjord pizza är mumsfillibabba och ger magisk mättnad i magen.
Mättnad i äventyrssjälen fick vi ordentligt efter en fint fängslande tur på vår alltid så givmilda, variationsrika och spännande kalkstensklippa… så inga SOS behöver vi sända ut i etern på grund av O-lycka, bara ett befriande vrål uti fullstädning Ö-lycka!
Läs gärna mer om vår dag som startade i en hemligt tillhåll i Tingstäde – om du nu missade det i Glada Gotlands förra inslag:
https://www.gladagotland.se/uncategorized/en-fangslande-tur-i-tingstade-fastning-skans-1/