Nu kan jag titulera mig själv Fågelskådare och jag måste säga att det är faktiskt lite fantastiskt vilka fina småfåglar som flaxar omkring där ute i buskarna. Nyfiket och närsynt har jag nu försökt att få en flukt på en bofink eller två, men de har lyst med sin frånvaro säkert tagit semester i Afrika. Tror fasen det att dessa små lättviktare utan större skrud vill ha värme. Men tappert så har många andra små hållit sig kvar här i min lokala buske trots många minusgrader.

Med min mer rutinerade granne i fågelbranschen så har vi räknat in hela sju sorters vildfåglar modell mindre – fast verkligen inte mindre vackra för det. Nu när jag tar kikaren till hjälp så är det ju som att få åka på ett safari – en och annan tamkatt, som ser rätt vilda ut, brukar också lufsa runt likt lejon på gården så jag och fåglarna blir stundom rakt lite rädda.

Men när katten är borta dansar fåglarna i fröbaren och kalasar på allt gott som bjuds. På håll så lika men jag lovar att det går att se skillnad på dessa finkar och sparvar. Här har du min stolta lista på de jag spanat in med skärpa hittills:

Stenknäck
Pilfink
Gulsparv
Grönfink
Talgoxe
Blåmes
Järnsparv

Sju sorters kakor har blivit till sju sorters pippi och jag är glad att kunna hjälpa dem lite på traven nu i vinter eftersom de ju är så effektiva hjälpredor på våren/sommaren/hösten när det gäller att hålla bort ohyra från växtligheten. För att inte tala om deras härliga sång & kviddevitt och allt vad de vackert näbbar fram för att vi skall känna oss som naturbarn.

Nu ska jag heller inte glömma Koltrasten, Ringduvorna och Turkduvorna som effektivt rensar resterna av det som trillat ner från baren, de pickar så effektivt så det blir nog barmark på riktigt snart igen!

 Dessutom såg min granntant hela sexton (16) stycken skator samtidigt i trädet på framsidan av huset – de hade någon slags riksstad trodde hon.

– ”Förresten – det var sjutton stycken med mig!”

kraxar hon med en finurlig fågelflax i ögat.

Fågelskåderiet kommer att fortsätta vid besök i mitt kök – för praktiskt utanför köksfönstret så har jag dem och kikaren står ständigt beredd på fönsterbrädet. Dessutom visar fågelboken att det finns åtskilliga fler att kunna få syn på som är kvar på ön, med lite mer flax så…

Precis nu när jag sitter här och skriver så landar det en ganska så stor småfågel i busken – jag som trodde jag spanat in världens sju fågelunderverk – men du var det åttonde – härligt vackra rödbröstade Domherre där! Då kommer jag och tänka på Stig Grybe som hade passion för fåglar tidigt – lyssna och lär och snart vill kanske även du spana samt räkna in de irriterat färggranna små eller de lite större mycket sällsynta vita örnarna!