Välkommen till Skivavdelningen…en person väljer ut tre album samt en favoritlåt av en och samma artist/grupp som presenteras på måndagar samt torsdagar under november – december:

– ”Här kommer en, inte så liten och inte en så kort presentation av mig:

– ”Jag är en medelålders gubbe som tidigare har fuskat lite i musikbranschen genom att sända lite radio och agera som discjockey vid sporadiska tillfällen. Min musikaliska resa är något brokig.”

– ”Ett av de första minnena av musik är nog Povel Ramels ”Ta av dig skorna”, det sjöng i och för sig barnvisor innan men jag har inget direkt minne av dessa. Förutom visor av Ramel & Vreeswijk hördes ofta klassisk musik i hemmet. Mitt första egna egentliga val av musik var nog rock’n’roll, Elvis, Chucken och Burken var husgudar då, detta höll i sig ganska länge men sedan breddade jag det hela. En av orsakerna var en läskig artist som hade tjejnamn… helkonstigt… jag hade inte lyssnat på honom innan… men på en musiklektion i skolan hade vi ”fri musik”. Det innebar att läraren gick in på sitt kontor och stängde dörren och vi fick välja skiva att spela, denna dag blev det ”Million dollar baby” av Alice Cooper. Jag tyckte att det var ganska häftig musik… trots allt. Som följd av detta lyssnade jag in Sweet, Bachman Turner Overdrive och Blue Öyster Cult bland annat.”

– ”Någonstans här upptäckte jag en annan typ av musik genom gruppen Kraftwerk, men jag föll inte riktig förrän jag hörde Jean Michel Jarre, det var helt otroligt. Jag lyssnade med hörlurar och upptäckte nya ljud och trick hela tiden. Sedan visade TV konserter med honom från Kina bland annat, jag hade aldrig sett något liknande tidigare… helt otroligt…”

– ”Vid sidan av detta breddades rocken framför allt med en grupp Alan Parsons Project som jag blev helsåld på. Fantastisk bra, här blev jag så dedikerad att jag samlade olika pressningar av samma album. Om jag inte missminner mig har jag åtta olika pressningar av en av deras skivor… Vid sidan av Alan Parsons Project lyssnades det på Tangerine Dream och Camel också.”

– ”Efter ett tag fick jag upp öronen på soulmusik, mycket tack vare Mats Nileskär. Jag började med att digga det som var modernt just då, men snabbt fick jag upp ögonen för den äldre soulen och via James Brown halkade jag in på funk, med band som George Clinton, Parliament Funkadelic, Bootsy Collins och Zapp bl.a. I kölvattnet upptäckte jag Defunkt, Tower of Power och Level 42. De sistnämnda blev jag riktigt faschinerad av och samlade olika pressningar av deras skivor. Givetvis fick Prince sin beskärda del av uppmärksamhet i den här svängen. Något annat som tog min uppmärksamhet var Rap och HipHop, Grandmaster Flash var given på skivtallriken ett tag, jag såg hans konsert på Kolingsborg vid (under) Slussen…”

– ”Sen kom housen… först hajjade jag ingenting men sedan var det kört. Det var helt otroligt vilken bra musik det var/är. Nu gick det från att följa artister till att följa musiktypens utveckling, mycket beroende på att varje artist hade oftast bara en hit och försvann in i nya konstellationer. Det blev helt enkelt omöjligt att följa. En koncert som jag minns från den här tiden är Armand van Helden på Monday Bar… konstigt men grymt bra…”

– ”Idag lyssnar jag på det mesta… som spelas på radio, men det jag spelar på stereon är främst house, soul, funk och konstig musik typ Kruder & Dorfmeister och liknande. Jag har bergis glömt hälften av alla musikreferenser i mitt liv men detta är vad jag kom på nu.”

Tre F♥vorit♥lbum!

– ”Jag har valt att ta:

Alan Parsons Project

som favoritartist, det var dock svårt att välja så det fick falla tillbaka på en av grupperna som jag följt längst tid och som jag har mestadels på vinyl och inte på metall, även fast det blir lite skimrande på slutet.”

– ”Det första albumet är ↑ Tales of mystery and imagnination Edgar Allan Poe, Tysklandspressen på etiketten Century Fox.

Detta album är som en hel liten berättelse. Svängningarna svänger så det snurrar i huvudet. Man blir som försatt i trans. När man flutit igenom första låtarna kommer man fram till första vattenhålet i form av en tunna Amontillado, uppfriskande! Albumet är dessutom föregångare på flera sätt, förebilden till dr Jekyll & Mr. Hyde återfinns i form av dr Tarr & mr Fether samt den då okända artisten Ushers undergång. Alltihopa leder fram till paradiset. Allt detta ackompanjeras av en inlaga i albumet som är proppfullt med små och stora kluriga texter och bilder.”

– ”Det andra albumet är ↑Tales of mystery and imagnination Edgar Allan Poe, USA-pressen på etiketten Century Fox.

Ja, här blir ju upplevelsen en helt annan, det gröna omslaget med en mumifierad filosof är nu utbytt mot en hattbeklädd man med flygande bandage runt omkring sig. Känslan blir en helt annan, mycket tråkigare och mycket gråare. Borta är mumien, borta är inlagan, borta är känslan. Riktigt tråkigt faktiskt, trots att ljudbilden är densamma till skillnad från Portugalpressen som knastrar betänkligt i spåren å andra sidan så känns den digitalt ommixade Hollandspressen på etiketten Mercury lite väl klinisk och steril.”

– ”Det tredje albumet är en riktig guldklimp ↑ Tales of mystery and imagnination Edgar Allan Poe, på etiketten Ultradisc/Mercury. En riktig guldklimp, ja på riktigt alltså, det är en guld-cd, med guldljud i en gyllene förpackning.”

-” Favosritlåten glömde jag ju…

 Min F♥voritlåt!

...det får bli

The Cask of Amontillado helt självklart, på grund av vackert namn på en vacker dryck i en vacker förpackning…”

Glada Gotland tackar Magnus Götherström för denna mystiska sagolika men utvecklande Alan Parsonkänsla – samma fast oj så olika!