Det LP-album som ständigt än idag levererar låtskatter samt i nuet så mysiga minnen är ”Sgt. Pepper´s Lonely Hearts Club Band” ♥

Foto: Glada Gotland 1967

Blir då livet som i låten bättre hela tiden!?

It’s getting better all the time
Better, better, better
It’s getting better all the time
Better, better, better

Getting so much better all the time!

Jo… eller Yes, jag skulle vilja påstå det. Trots diverse bakslag både vad gäller hälsan i den egna kroppen eller hos min mysiga medmänniskor som fått stå ut med en hel del oönskat skit samt tung sorg så har vi tillsammans lyckats hitta fram i …. friheten.

Avslutningslåten på SGT. Pepper ”A Day In the Life” har dock blivit väldigt aktuell igen – i den styggt smittsamma pandemin – åtminstone raderna om hålen:

I read the news today, oh boy
Four thousand holes in Blackburn, Lancashire
And though the holes were rather small
They had to count them all

Now they know how many holes it takes to fill the Albert Hall

I’d love to turn you

Det har nu gått över ett halvår utan att publiken varmt och villigt kunnat komma in i den vackra numera välljudande ”hallen” – och Albert har minst sagt fått många hål att fylla i sin tråkiga tomhet.

Foto: https://www.royalalberthall.com/

Nån som tidigt sjöng om Albert Hall … och vad det betyder för både publik men här om en av alla fina flitiga musiker, Kinks i låten ”Session Man” 1966:

He never will forget at all
The day he played at the Albert Hall
A million sessions ago it seems
He is a session man
A chord progression
A top musician

Robbie Williams & Gary Barlow, sjunger Barlow om konserthuset (2010) i sin vers i början av låten ”Shame”: 

https://open.spotify.com/track/1jRcvjVdi3MVJZxAWuxYws?si=HjZMpPP3QgG4d5A8XuKNdw

[Verse 1]

Well there’s three versions of this story
Mine, and yours, and then the truth
Now we can put it down to circumstance
Our childhood, then our youth

[Pre-Chorus 1]

Out of some sentimental gain
I wanted you to feel my pain
But it came back return to sender
I read your mind and tried to call
My tears could fill the Albert Hall
Is this the sound of sweet surrender?

När det gäller tårar så saknar jag förstås George och är glad att Royal Albert Hall med mannen som framfört mest av alla i den konserthallen, Eric Clapton med mäktiga musiker, så fint hyllade George Harrison i en så innerligt varm hyllningskonsert 2002:

Hur skall jag då avsluta detta kanske  i h å l i g a  skriveri då!?

Jo det får bli skivan med Made In Sweden som kom 1968… de gör en så fin instrumental version av ”En dag i livet” – med stor kärlek – den ska vi fortsätta odla även om vi just nu inte kan/ska fylla heta hallar till bristningsgränsen.

Tar vi det bara lugnt så kommer hålrummet, vilken konsertställe vi än går på, blir extra mysigt att vistas i efter att vi respektfullt hål(l)it ut!!