Rakt Över Fisk är äntligen tillbaka!

Halebale alla gotländska luciferianska lysergianer – Rakt Över Fisk är äntligen tillbaka! Er musikguide i vårt anomiska samtid.

Inte lätt att hinna med livet. Vi säljer fisk och skivor, vi fjällar och filear. Vi bryter rygg och sticker oss på gös för brackors skull. Vi uppfostrar barn och katter, vi har börjat från botten och grävt oss ner. Spruckna knogar, spruckna knogar, vi gräver vår grav med gaffel och kniv, men nu fick vi en liten lucka so here we go gubbe!

Det har hänt så ofantligt mycket sedan sist och Coop Records, Books & Things blir bara yngre för var dag som går. För er vetskap sitter vi just nu och planerar Döskallen 2 och vi kan avslöja redan här att ett band av fyra hittills bokats.

Vi avslöjar dock inte vilket, men ni kommer inte att bli besvikna, detta vet vi med säkerhet. Tematiken för Döskallen 2018 var Psych och Satan och trots att vi ej än satt tematiken för Döskallen 2 vet vi av erfarenhet att vi alltid har mycket svårt att leverera någonting överhuvudtaget utan just influens från psych och Satan, så med andra ord kan ni helt säkert även denna gång förvänta er något psykedeliskt/sataniskt från oss. Bra va!

Apropå Satan så har vi precis fått in en fantastisk kompilation med namnet Satan In Love: Rare Finnish Synth-Pop & Disco 1979-1992.

Denna samling, precis som undertiteln säger, är ett absolut måste för alla er som tillika oss på Coop Records helt tröttnat på den finska välkända mainstream-synthpopen från samma period. Äntligen, skrek vi i kör då vi såg att denna skulle släppas. Vi ser nu fram emot samlingen The Unknown Underground Gambian New Romantics Scene då vi för längesedan tröttnat på den hopplöst uttjatade gambianska mainstream New Romatics-scenen.

För alla er som skulle ha gillat ifall Gene Clark anno 1965 och Teenage Fanclub anno 1997, med en tidsmaskin eller vad fan vet vi, skulle ha spelat in en platta tillsammans kan vi tipsa om Kill the Lights med Tony Molina.

Jingle har aldrig förut låtit så här jävla jangle och nu när lite väl många band gör det lite väl lätt för sig själva med jävligt svår, oformlig neo-kraut som pågår och pågår sådär 20 minuter per låt, känns det väldigt fräscht med just helt ordinär jingle/jangle-pop. Som ett glas ungt, kallt, vitt efter veckor med varmt portvin. Som There She Goes med La’s efter timmar med Can. Som att se Point Break efter en dag på Konstfack.

Snart ges Strängens postuma solodebut Rock På Svenska ut och naturligtvis kommer vi att ta hem en bunt.

Svart vinyl får vi, vilket känns helt rätt för en gångs skull, men andra färger finns hos de stora äckliga kedjorna och näthandlarna. Grå vinyl tycker vi dock i detta fall också om då 100 exemplar av denna färg endast går att köpa hos Evolution Records i Uddevalla. Support Evolution Records, support Coop Records, Books & Things! Strängen var från Uddevalla för er som inte visste detta. Med andra ord är han den förste och ende riktigt kände Bohuslänning någonsin! Ifall man inte räknar GBG till Bohuslän vill säga, meh.

Snart kommer också såsomdenskullehalåtitversionen av Give Out But Don’t Give Up med Primal Scream.

Ja, vi vet inte, hmm … vi på Coop Records har väl alltid tyckt att Bobby G. & Co. inte alls är lika bra på sönderpundad, sydstatshårdboogiegospel som Chris Robinson & Co. Vi tycker heller inte om Stones efter det att de blev av med Brian (Stones utan Brian är som Kraftwerk utan Ralf & Florian, det vill säga inte bra). Vi hävdar också bestämt att Gram P. förstörde the Byrds (läs ovan). Ja, som ni förstår vet vi därför inte riktigt vad vi kommer att gilla en redan popfattig Give Out som blivit av med ännu mer pop. Vi dyrkar Screamadelica men vi förstår att det faaaan kanske inte fanns så jävligt många ställen Primal kunde ta vägen efter en sådan platta? Personligen tycker vi att de tillika Beatles kunde åkt till Indien istället. Hade livat bättre som naturlig fortsättning på Screamadelica.

Snart kommer också 3CD-boxen AndOarAgain med Alexander ”Skip” Spence.

Trummis i Jefferson Airplane, frontfigur (en av fem faktiskt i femmannabandet (!)) Moby Grape, storkonsument av LSD, skvatt galen, tvångsintagen, utsläppt, skivsläpp 69 med soloplattan Oar, sedan tog det slut för Skip (mentalt) men alltsedan 69 har musikintresserade fascinerats av detta otroligt märkliga verk. Går inte att beskriva. Går en aning dock att jämföra med Syd Barretts men i en americana-tappning eller lite som de sista låtarna Roky var med och skrev i Elevators. Magiskt, förvirrat, sorgligt, vackert, köp.

Ja kära vänner. Nu ser vi att det är dags att runda av. Ni vet, vi har som sagt många arbetsuppgifter här på affären. Nästa vecka kommer vi bland annat att prata om the Kinks, om varför alla har fel om the Byrds, om vad exakt ett original är vad gäller plattor och om vilken skiva världens mest psykedeliska platta är och om hur vi kommit fram till detta.

En sista grej bara – för er som tycker att plattor är dyra kan följande enkla inköp hjälpa litet grand. Vi har tagit fram världshistoriens snyggaste tygmärken

Köp ett sådant, kostar 30 spänn (ungefär) och så på detta på valfritt plagg. Bär ni sedan detta plagg vid inköp av vadsomhelst ur Coop Records, Books & Things helt fantastiska ever evolving, ever revolving sortiment får ni 5% rabatt. Bra va!

Med vänlig hälsning/ Antikrist-ensson och DJ Bajsträng

Samtliga texter & foton i f(r)iskt samarbete med:

https://www.facebook.com/coopforumrecords/

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *