Jag sitter och funderar så här dagen före dan Popgiss 2018 vilken låt som liksom är låtarnas låt – om jag placerades på en öde ö med bara ett ( 1 ) enda låtval… vad skulle jag vilja höra om och om igen.

Naturen hade förstås fått ge ifrån sig naturljuden utan ”störande” skval  – men musikvibrationer är alltid gott att ha – så då får det bli passande Strandpojkarna på ön med Good Vibrations… då är den ju inte öde längre och jag kan känna vibrationer från toner – länge!

I låttexten är det längtan efter en partner – nån att vara tillsammans med som ger dig de där vibrationerna som ju inte ens musik kan skapa, men visst är det bra nära för det kära i den här fina från 1966. Tycker jag.

Om jag skulle fråga alla de 268 deltagarna i Popgisset + alla i staben så skulle jag ju säkert få lika många olika svar/låtar. Det är ju det som är härligt och då känns det ju helt plötsligt allt annat än öde!

Min nu sitter jag här på min öde ö – ja till och med Strandpojkarna har simmat iväg… sitter där under de nakna träden och vissnande växtligheten … men då börjar det surra gotländskt i mitt huvud… på riktigt. Nu kan jag andas !

Nu kommer jag träffa alla pop-lagkamrater som tävlat tillsammans under många år – vi träffas väl inte så många gånger däremellan – men det gör liksom inget, precis som vi sågs nyss och kul med lite hyss och vilda gissningar kring bordet.

När vi inte kan så hummar vi fram nåt svar – Geordie är ett bra alternativ i alla soliga sammanhang!