Jag hörde ett tal på Nationaldagen – lite vädjande samt vackert mänskligt klingande om Amnesti för barn & vuxna skulle slippa sändas tillbaka från flykt till krigszon… igen.

Till ett land där barnen för övrigt aldrig varit – nog heller aldrig beslutsfattaren vågat farit.

Det handlade om sympati och frihet som vi har så mycket av så vi inte förstår den ibland. Liksom att du inte ser träden för all skog.

På tal om skog så kan jag nog jämföra talet med: Den vackraste av alla julgranar…

…som ju innehåller så mycket grant glittrande glitter, kulörta världsomfattande spännande kulor och upplyst så vackert genom små små juleljus.

Samt många nya ljusa idéer samt lust att berika och hjälpa till i vårt härliga fria land med.

Eller så här års som en som fint lövad & blommande Midsommarstång där vi dansar roligt runt tillsammans allihopa – även om en och annan Bitter-Groda tycker det är olustigt… innan den förstått hur jäkla fint mångfaldshopp är!

Så låt alla få leka små grodorna tillsammans med oss fredsvänliga svenskar!

Ej öron, ej öron,
ej svansar hava de.
Ej öron, ej öron,
ej svansar hava de.

Men öron öron hava vi… att hoppfullt höra deras varma hjärtan så fyllda med kärlek slå för nya fosterlandet – precis som ditt och mitt.

Välkomna i dansen! ♥

Koack, ack, ack
Koack, ack, ack

PSSST: Vad skönt med sånger och danser som kan framföras till alla vår högtider åhh så lätta att lära ut!!

Koack Koack & Tack!