När lärde DU dig klockan, ja hur visarna går och står, hur mycket den är!?

Säkert var det i tidig tid-ålder, visade av din mor & far eller läraren visade visarna – ja nu pratar vi innan digitala intrånget.

Men lärde dig oss att njuta av varje sekund!? Knappast, för på den tiden i den lilla kroppen fanns det ju gott om den! Eller DE hade inte tid!

Det gällde ju att komma i tid… till skolan…till lunchen…inte missa rasten och lära sig att skolk bara skruvade tillbaka tiden på ett fult smärtande sätt.

Fröken Ur fanns i radion – PIP på det!!

https://www.youtube.com/watch?v=FVzuTrLhQwc

Annars mycket viktigt program i vuxenvärlden var sjöväderleksrapporten – de tycktes ha hur mycket tid som helst att lyssna på det styvna!

Men plats för sång var på gång, de vuxna bestämde inte längre över knapparna & rattarna…de var upptagna ticke tick tack ute på hundratals ställen!

Nåja… The Rolling Stones hade ju redan 1964 smugit in i mitt vinylliv – plattorna som fick spelas i smyg för på fodralen visade det ju sig att de, liksom de Fab Four i The Beatles, inte haft tid att gå och klippa sig!

Men nu var tiden på vår sida och fortfarande var det gott om den, men helt plötsligt hade även de rullande stenarna upptäckt att mossan växer snabbt (1974) så de blev så filosofiska och uppmanade oss att att fånga tiden… inte vänta. Kloka klockstenar!

Men jag återkommer med det här med tid… när jag får tid! Kram på er alla tidsoptimister… njut i nuet så syns vi snart igen när den lilla visaren står på …

Lite Skåne-blues på det… tiden går och står still 😉

PSSST … fick en sekund över och tog en tripp i min tidsmaskin till den här ahhhh så sköna låten. PIP!

It’s the time of the season.
When love runs high.
And this time, give it to me easy.
And let me try with pleasured hands.