Hallå där Mattias Wahlgren…
…du klarade 100 bloggar på raken i din Lammlur som du gått och lurat på. 😉 Hur känns det?
Jo tack, jag måste erkänna att jag började känna av lite abstinens redan nu på eftermiddagen. Men… det lyckades du råda bot på. För nu sitter jag här igen vid tangentbordet på kvällskvisten. Så det känns riktigt bra just nu!
Mattias foto skojar lite – han är fortfarande vaken till 100 men alla har väl rätt till en lammlur då och då!
Kommer du bara skriva på onsdagar nu – är det en veckodag att hålla sig till på din sida nu alltså!?
Jag kände tidigt under årets Blogg100-utmaning att jag behöver skriva. För mitt höga nöjes skull, men också för att det är ett kreativt sätt för mig att tackla medieflödet jag lever mitt inuti. Det finns risk för att latmasken slår klorna i mig på kvällen. Så genom att lova mig själv, så att alla hör, så knuffar jag mig själv framåt. Så ett minimum är varje onsdag. Ett minimum.
Vad har varit värst med skrivandet?
Inte att hitta ämnen att skriva om. Och inte att hålla mig till de ”regler” jag satte upp för mig själv. Utan att sänggången så ofta blev lidande. Jag hade en deadline varje kväll, och varje kväll fick jag prioritera lite för att hinna. Så sömnen är det första jag tänker njuta av framöver. Familjen hann oftast lägga sig innan jag började skriva.
Och vad har varit väldigt härligt med ordflödet?
För varje blogg som skrevs, desto bättre och stilsäkrare kände jag att jag blev. Utmaningen med Blogg100 är kvalitet genom kvantitet, och det är en metod jag verkligen kan skriva under på. Ju mer du skriver, desto lättare går det och bättre blir du.
Har du hittat saker som du skrivit om som du är förvånad över själv?
Jag tror inte det. Inte fullt ut. Jag väljer att vara personlig i det jag skriver, och jag hoppas jag är medveten om de val jag gör när jag skriver. Däremot är jag lite förvånad över de reaktioner jag fått av andra som läst det jag skriver. Det är jätteroligt och förvånande i sig att andra tycker det är bra.
Vad har varit det mest självklara att du nu skulle HA med?
Superhjälterullen Batman v. Superman. Allvarligt, det hade varit att förråda mig själv att inte skriva om detta! Vad vissa kanske trodde skulle vara det mest självklara, Gotlandstrafiken, blev det däremot desto mindre av. Men det kan ju bero på att jag lovade mig själv att bara skriva om positiva saker. Och det lyckades jag ju nästan hålla.
Ditt jobb består ju mycket av skriveri och kommunikation – har du varit lika flitig där, alltså fått fram nåt spännande varje dag!?
Ja. Och nej. Och ja! Jag har en så fantastiskt spännande arbetsplats där jag måste jobba med så härligt många färger i min kommunikatörspalett, så allt jag gör är kreativt och spännande. Men ibland är det bara jag som tycker att det är det…
När det gäller bloggen , har du där blivit anklagad av familjen för att vara ”nätfixerad” eller gillar de vad du gör?
Om jag säger att de vant sig, kan vi lämna det då? Det är ju inte så att jag tillbringat mer, eller mindre, tid framför diverse skärmar än vad jag gjorde innan…
Hur kommer du spendera din ledighet/semester framöver – helt fri från bloggar kanske? (förutom onsdagar då)
Något som fått stå tillbaka under utmaningen är i så fall mina andra nördintressen. Så det lär bli mer film och lego framöver. Men det är ju sånt jag gör tillsammans med hela eller delar av familjen, så det är ju bara ett plus på alla sätt.
Foto: Mattias Wahlgren
Vad ser du mest fram emot sommaren 2016?
Hmmm… Jag bor numera på ön. Jag har mina nära och kära omkring mig, och semestern kommer vara välförtjänt i år också… Så svaret måste väl vara ”allt och att det blir som vanligt!”
Sist men inte minst – vilken bloggare följer du ofta själv och gillar bäst!?
Svaret blir det näst tråkigaste jag kan tänka mig, precis bakom svaret ”jag följer inga”. En av anledningarna till att jag alltid publicerar en länk från Lammlur på Facebook är att allt jag läser nu för tiden i stort sett tar avstamp just på FB. Så det är så mycket som jag får mig till livs.
Men ofta fastnar jag på något av amerikanske MG Siegler (parislemon.com, 500ish.com och medium.com/@mgsiegler). Eller varför inte svenske Deeped (deepedition.com bland annat), som man kan tycka mycket om men som väldigt sällan är tråkig. Men de två står kanske för maximalt fem procent av allt jag läser om på nätet…
Förresten, för att avsluta detta á la lammlur.se, det här tog mig bara lite mer än de trettio minuterna som jag satt som gräns för mitt bloggande 🙂