Inom svensk dagspress pågår just nu en massiv uppsägning av fotografer, utbildade, rutinerade, proffsiga sådana som ju har hamnat bakom kameran en gång för att de skickligt kunnat förmedla levande äkta bilder för oss läsare – eller snarare tittare av tidningen, en bild säger ju oftast mer än 1000 ord.
Kanske kommer tidningarna göra som jag gör här, gå till en gratis bildbank och låna sin illustrationer. Vila i frid.
Eller försöka hålla bildbalansen och fånga det som far fram i och utanför muren – på ett hjul med skuggbilder utan vingel! Försök att fokusera med mobilen får du se – det är väl ingen som tänker på det!?
Foto: Glada vingliga vänliga Gotland
Funkar väl fint med en sån här cykelbild i en anspråkslös glad värld som jag försöker förmedla här på min fria sida utan krav. Jag är dock vare sig journalist eller fotograf. Vill bara bidra på annat lätt sätt.
Men oj att få ta del av en riktig fotografs bildreportage som attraherar och engagerar samt visar det lokala och det globala som det är – en stor konst i den lilla dagliga bladet. Att fånga verkligheten i ögonblicket, ruskig eller rolig viktigast att den är trolig.
Var ska jag nu hitta de berättande bilderna – säkert kommer en och annan fortfarande finnas i dagspressen i nån form av ett kollektiv fotoalbum som attraherar och förklarar skeendet med en talande begagnad stillbild, samma som granntidningen har haft fast med annat textinnehåll. Multikulti.
Nu finns det som tur är också magasin som hägrar vid horisonten och låter bilden osentimentalt osminkat och ofantligt fint få fånga mitt intresse och berätta som det är här i nuet. Glad prenumerant!
Länge leve fotografen – klick klick hurra!
Med några enkla r a k a !? frågor har jag försökt ta pulsen på det lokala styret för NTM här på ön för att fråga om framtiden. Skulle jag översätta svaren, som jag aldrig fick, i form av ett talande foto så blir det så här:
Rutinerade fotografer får gå och nykläckta webbfotografer skall på. Det gäller att kunna tekniska termer och vara vig som bara den – jag är säkert på att rätt kandidat finns att finna… ja webben skall utvecklas inte försvinna.
Spindelmannen alternativt Spindelkvinnan får ta över. Mer lydigt spinn på nätet är det husse & matte behöver. Pigga beställningsverk, helt utan tank- och taktfull pensionärshuvudvärk.
Personligen kommer jag sakna den starkt berättande berörande bilden i nyhetsflödet – undrar om jag är ensam om det!? Eller kommer det bli ännu bättre, ja skönt spindelspännande och trovärdigare nu!?
Visst gillar jag skarpt den nya tekniken där ”vem som helst”, jag med flera, fritt kan berätta genom hemsidor, bloggar, Facebook, Gotland i bildsidor med mera och fräckt fånga intresset. Inte som troll – mer raukryggat gubbtrolskt!
Foto: Margaretha Krusell
Men att låta pressfotografen gå i graven på lokala presstödsfinansierade och dyrt prenumererade morgontidningar och förpassa den yrkeskåren till en fotnot är sannerligen ofokuserat för kortsiktigt vinnande. Vem skall köpa bildlösa könlösa papperstidningar fulla med blad- och lins-lusar!?
För oss vanliga amatörer som snabbt vill uppnå bättre klickklass så kanske denna kreativa skola kan vara något…ta på dig nätstrumporna och tag plats i moderskeppet – nu blir du proffsfotograf du också – med raketfart!
Jag tror så här: det blir många ”kort” (inte bilder) på leende människor i media framöver. Jag vet av erfarenhet vad en fotograf och skrivande reporter kan skapa tillsammans (precis som en bra ljudtekniker och reporter kan göra). Se gärna här: https://www.facebook.com/peter.daun.3/posts/928256073877071
Därför är utvecklingen tråkig. Å andra sidan kan nya medier, sociala sådana, kanske skapar nya möjligheter för kreativiteten och tydligheten när budskap ska framföras..?
Peter Daun