Amanda Ekelund drottningen i Slottsparkens förskola i Visby, har du abdikerat?

Ja, det kan man kanske säga. Men jag skulle nog hellre vilja säga att jag har gått vidare och lämnat tronen till någon med kraft och energi att styra förskolan vidare framåt.

När Glada Gotland pratade med dig i februari 2015 så lät det så här*... vad har hänt?

*Från 27 februari 2015

https://www.gladagotland.se/halladar/drottningen-i-slottsparken-har-bade-krona-spria/

Livet är fullt av möjligheter till förändring och utveckling. Ibland gäller det att sitta lugnt i båten, och ibland behöver man kasta sig ut i det okända för att komma framåt.

I mitt fall var det flera faktorer som ledde till att jag var redo för, och behövde, en förändring. Dels har min längtan efter att åter arbeta som lärare i skolan blivit starkare med åren samtidigt som de administrativa uppgifter som ligger på en företagsledare tydligt överskuggade mitt pedagogiska uppdrag i förskolan.

Det var inte det jag brann för och utan en tydlig drivkraft är det svårt att leda och utveckla ett företag. Vidare har jag alltid haft en stor nyfikenhet för att arbeta med människor från andra länder och kulturer så när jobbet som lärare på SFI dök upp kände jag att det skulle passa mig.

Vi hittade också en lösning för förskolan, så att den drivs vidare med en stark gotländsk anknytning och alla bitar föll plötsligt på plats.

Berätta gärna om ditt nya jobb – var och vad innebär det?

Jag arbetar sedan årsskiftet som lärare på SFI, Svenska för invandrare, på Kompetenscentrum Gotland, det som tidigare hette Komvux.

Jag undervisar i två grupper; en nybörjargrupp och en fortsättningsgrupp. I grupperna går vuxna studerande som har ett annat modersmål än svenska och vårt mål är att de ska lära sig så pass bra svenska så
att de klarar att gå vidare till grundläggande vuxenstudier eller ut i arbetslivet.

Studenternas bakgrund gällande exempelvis ursprung, studievana, ålder, vistelsetid i Sverige med mera är otroligt varierande vilket både är en utmaning och väldigt  stimulerande. Ingen dag är denna andra lik, och varje dag lär jag mig någonting nytt.

Foto: Selfie Amanda Ekelund 

Vilket är det absolut svåraste ord i svenskan att uttala och hitta betydelsen på?

Oj, det var en svår fråga. Så här efter drygt en månad skulle jag säga att det är väldigt olika beroende på vilket modersmål studenten har. Om du har thai som modersmål eller om du har italienska som modersmål skapar helt olika förutsättningar för ditt svenska uttal.

Och vad det gäller svåra ord så ställer alla våra homonymer till det en del, ord som stavas lika, men betyder olika helt beroende på kontexten; tår, bar, fluga, sår, sladd, sena, led, få, fil med mera.

Är det lättare att lära språk när du är yngre – svårt att få gamla hundar att sitta så att säga?

Generellt sett har barn lättare att ta in och lära sig nya språk. Däremot kan en vuxen ha en större förståelse för och förkunskap om grammatiska strukturer vilket gör att de kan lära språket på en mer avancerad nivå på ett tidigare stadium.

Du själv då – hur förstår du vad eleverna säger, för du får väl träffa många blandade nationaliteter nu? 

Ja du, ibland blir det lite knasigt, men för det mesta går det bra. Vi hjälps åt, pratar långsamt, på olika språk och ibland blir kroppsspråket avgörande.

Häromdagen gjorde jag en kullerbytta i klassrummet för att illustrera vad jag menade.

Vad är det absolut härligaste med denna roll?

Alla de fantastiska möten med olika människor och olika kulturer som jag får vara med om varje dag.

Hur ser du på det ibland uttryckta hatet och kanske rädslan för människor som kommer
från andra länder?

Just som du säger så tror jag att det är en rädsla som ligger bakom hat och förakt, och det gör mig oerhört sorgsen.

Man skulle vilja att människor idag inte skulle behöver vara rädda för det främmande och okända, då vi är så upplysta idag, men ibland känns det som om det är tvärtom. Ju mer vi vet, desto större blir rädslan.

Och jag tycker det inte bara gäller människor som kommer från andra länder, utan det gäller även det hat som alla nättroll sprider omkring sig, där de sitter gömda bakom en dator och skickar hat mot allt som sticker ut.

Men jag tycker även att motkraften mot rädsla och hat har växt sig stark och härlig. Se bara på det fina engagemang och välkomnande som många visat våra nyanlända.

Förutom jobb, har du flyttat närmare din arbetsplats också – trivdes du inte på landet?

Jag trivdes alldeles utmärkt på landet, men var sak har sin tid och nu är det dags för oss att få njuta av solen när den går ner i havet. Vi slog nämligen till och köpte en lägenhet på Snäck, i de hus som byggs just nu. Det ska bli underbart att sitta på min egen balkong och njuta av sol och hav.

Hur går det med hundarna då – får du inte skäll av dom?

Jo då, varje dag. Men jag tror att de tycker det är rätt häftigt att bo i stan och de skäller hellre på andra hundar än på mig nu.

Nu är det ju vuxna ”bekymmer” som du dagligdags får tampas med – hur leker du av dig nu då?

Haha, jag leker på jobbet. Sjunger och dansar och spexar. Ibland tror jag att mina studenter tycker jag är en aning tokig.

Fortfarande Frisk & Svettig?

Absolut. Friskis&Svettis är fortfarande min plats för återhämtning och energipåfyllnad. Jag tror att den kärleken aldrig kommer att falna.

Har du hunnit med nån mer musikalisk upplevelse på konsert … eller är det fortfarande
Cliff som gäller ?

Cliff är alltid Cliff, ingen musikupplevelse slår det. Jag skulle ha varit och sett Orup förra våren, men han blev sjuk och ställde in. Sedan har jag några musikaliska saker inplanerade framöver, men det är ännu hemligt då det ska bli en överraskning för någon…

Vilken låt vill du gärna nynna på för att möta våren!?

Just nu vill jag ha lätt, trallvänlig musik så då blir det Pride av American Authors

Sist men inte minst … vad saknar du mest från barnarbetet i backen?

Kramarna. Alltid kramarna!

Foto: Glada Gotland