Vi hade fått låna en alldeles nyutkomna (juli 1969) och av en kompis nyinköpta singeln ”Honky Tonk Women” med hans riktigt stora idoler och favoritgrupp The Rolling Stones.

Vår vän bodde i stora punkthuset i Visborgsstaden och var känd som en passionerad poppojke fast med hårda nypor, om så skulle behövas, men så var han också Kung i kvarteret och ville väl bevaka sin tron.

Men under kungakronan och tuffa attityden så var han väldigt snäll, ja vi hade ju fått låna denna sprillans nya Stonessingeln för att kunna spela in den på vår teknikklenod, en rullbandspelare av märket B&O.

 Bandspelaren hade en mixer och vi hade en mikrofon där lillebror och lillasyster ofta kommenderades in för att göra sångpålägg – deras ljusa ljuva stämmor slog de flesta stora rockstjärnor med häpnad!  Inspelningen gick fint och vi hade mixat in C&Cs röster magnifikt i låten.

 Visst tyckte vi Mick gjorde ett gott jobb på båda sidor av denna singel –”You can´t always get what you want” sjöng han på B-sidan.  Själva fick ju allt som vi ville genom detta singellån.

 Vi hade lovat att lämna tillbaka skivan nästa dag och för att nu inte glömma det så ställde vi den i köket på bänken jämte diskbänken så vi skulle bli påminda till frukost.

 När vi vaknade på morgonen och klev in i köket så såg vi att grabbarna i bandet fortfarande stod och hängde där i baren.

 En sista titt och tummande på fina fodralet innan den sockersöta havregrynen skulle intas – och nu kommer katastrofen – – mellan bänken och väggen finns en liten springa, liten liten men stor nog att aptitligt och bryskt svälja en hel singel. Den gled ner och försvann mitt framför ögonen på oss.

 Naturligtvis försökte vi på många (alla) sätt fiska upp den – men långt långt där nere någonstans fick nu Honky Tonk Women ett nytt oåtkomligt näste.

 Jaha – nu var goda råd dyra – återlämning var lovad under dagen. Så det var bara leta fram hammaren och gå till den skära spargrisen och grymt inse att det sparkapitalet måste gå till ett nyinköp.

 Som tur var så fanns exemplar kvar i den mycket välsorterade Juniwiks Musikaffär vid Wallérs Plats. Tack Helge!

 Vår vän förblev en vän och han märkte nog aldrig att det var ”nya” stenar som rullade i det återlämnade fodralet.

 En dag kommer de kanske att byta kök i Gotlandshems lägenheter på Signalgatan 4G, lyckliga hantverkare då som hittar detta original, endast spelad några enstaka gånger, bakom golvskåpet.

 Det kommer i alla fall bli en riktigt stenglad singelsnickare det vill jag lova!