Det är inte så ofta jag köper singlar, alltså 45 varvs vinylskivor, nuförtiden. Men visst händer det när jag har nöjet att bläddra i skivbackarna på nån loppis eller på en skivbörs, fast mest LP blir det förstås.

Men ett litet singelsortiment har jag hemma i en låda. Däremot så saknar jag några från förr som på en del oklara sätt försvunnit, kanske i nån flytt, vid utlåning eller så.

 En som jag riktigt saknar och suktar efter att ha igen  är ”Oh Well” av och med Fleetwood Mac.

 Det är i slutet på 60-talet och Peter Green skriver låtarna.

”Black Magic Woman” hör jag först med Santana men så upptäcker jag originalet.  ”Albatross” får mig att flyga och ”Rattle Snake Shake” är riktigt ringlande giftig! Så förstås den härliga ”Green Manalishi With The Two Prong Crown” –  en tid då Fleetwood Mac levererade bluesrock av absolut bästa märke.

 Så får jag plötsligt höra ”Oh well” i radion och förtrollas ordentligt – vill ha suget var stort.

 Den hittar jag tyvärr inte i någon skivaffär här i Visby  som annars hade välsorterade Juniwiks att gå till – men jag hade turen att ha en penfriend i London  Lesley hette hon.

 Eftersom jag  lärt mig att skriva längre och roligare fraser än ”I have a cat… ”  så får jag henne att spinna och shoppa den åt mig at home in a recordstore in here hometown.

 Lyckan är fullständig när den kommer i ett vackert vadderat kuvert inklusive lite Lesley London L♥ve hälsningar.

Det blir min första singel där låten är så lång så att den fortsätter på andra sidan… men jag lärde mig att vända den skickligt snabbt så det blev inget större avbrott vid lyssnandet.

 Nu känner jag verkligen för att hitta den skivan igen för att liksom se om jag fortfarande är lika snabb i vändningarna som då…

 …jaha eller Oh Well!

Här kan du och jag med teknikens hjälp lyssna på part 1 & 2 utan att vända – fantastiskt, eller hur!

http://www.youtube.com/watch?v=b19PcuJsQbA

PS: Lesley and I never met in real life – but she wrote my a lot of lovely letters, so thank you where ever you are!